Chefsekonomens lästips 13

Enkla stereotyper leder alltid fel

Grekland fortsätter att vara en följetong. På eurogruppens möte den 9 mars kom också nya uttryck för att grekerna släpar fötterna efter sig. BBC presenterade en motbild när de plockade upp min artikel från Social Europe The tale of lazy greeks i en egen featureartikel Are stereotypes of lazy Greeks true? Som vanligt överlever inte stereotyper mötet med fakta. Det kanske också är dags att göra upp med en del andra stereotyper. Att ökad missmatch mellan arbetsgivarnas önskemål och arbetskraften i lågkonjunktur beror på snabb teknikutveckling, när det i huvudsak beror att arbetsgivarna trycker upp kravennär det finns mycket att välja på. Eller att fallande löner i väst drabbat mest lågutbildade på grund av snabb teknikutveckling och att billig arbetskraft från Kina har gjort dem mindre efterfrågade.Varför faller i så fall lönerna för välutbildade? Kan det bero på att löntagarna försvagats av hög arbetslöshet, försvagade försörjningssystem och arbetsrätt? Med en aktie- och bomarknad som rusar, noll ränta, ökad inkomstspridning och hög arbetslöshet finns många goda anledningar att fortsätta söka nya svar bortom de enkla stereotyperna, vare sig det gäller Grekland, löner eller arbetslöshet.

signatur sandro

Sandro Scocco, Chefsekonom Arena Idé


Sagan om de lata Grekerna

Viljan att svartmåla Grekland har varit stark bland europeiska politiker. Men sanningen är långt mer komplicerad än syndabocksretoriken antyder. Grekland har vänt ett primärt underskott till överskott och exporten ökat mest av krisländerna i syd. Fakta talar starkt emot myterna om de lata och oansvariga.
Sandro Scocco

Är stereotypen om lata greker sanna?
Inom den europeiska eliten är tonen hård med mytbildning, stereotyper och personangrepp som vanliga inslag för att misskreditera grekerna och deras regering i förhandlingen om nya lånevillkor. Diskussionen i EU verkar inte vara baserad på ömsesidig respekt utan på EU:s önskan att straffa grekerna säger Sandro Scocco till BBC.
Jasmine Coleman

Ökade kunskapskrav mest ett konjunkturfenomen
I lågkonjunkturen har fler röster höjts för att de arbetslösa har fel utbildning och att de arbetslösa måste utbildas för att möta de arbeten som erbjuds. Nya studier slår hål på myten, ökade krav drivs helt av att arbetsgivarna har fler arbetslösa att välja på.
Nick Bunker

Fallande löner för välutbildade
Fallande löner för alla i USA under 2014, utom för den fattigaste tiondelen. Höjda minimilöner har ökat gruppens inkomster mot trenden i övrigt. Politik och löntagarnas förhandlingsläge spelar roll, det måste stärkas.
Elise Gould

Löntagarnas allt sämre förhandlingsposition bakom lönestagnering
De reala lönerna för de fattigaste 90 procenten var lägre 2013 jämfört med 1980 i USA. I tillverkningsindustrin ökade lönerna under samma tid med fyra procent, i Sverige ökade de med 56 procent. Löntagarnas försämrade förhandlingsposition förklarar stora delar av stagnationen.
David Howell

Ränteprognoserna överskattar systematisk räntan
Sedan 90-talet har samtliga ränteprognoser överskattat statens framtida räntekostnader. Systematisk överskattning tyder på brister i förståelsen av ekonomins funktionssätt. Globaliseringen och dystra tillväxtförväntningar kan vara det som sänker räntan. Staten bör inte överbelåna sig, men framtiden ser mindre dyr ut än vad prognoserna säger.
Jared Bernstein

10 sätt att stärka offentliga investeringar
Offentliga investeringar är nere på bottennivåer i Euroländerna. Krisen kostar i direkt avseende och i förlängningen genom välbehövda investeringar som inte blir av. Med ett regelverk kan de offentliga investeringarna stärkas och säkras samtidigt som statsskulden stabiliseras över konjunkturcykeln.
Achim Truger

Fler lästips hittar du här…

För att prenumerera på lästipsen anmäl dig i högerspalten. Eller följ oss på Facebook / Twitter