Är det teknik eller politik som styr utvecklingen?

Debatten om de ökade inkomstskillnaderna fortsätter. Lite förenklat kan man säga att höger föredrar att förklara de senaste 35 årens ökade inkomstspridning med opolitiska förklaringar. Enligt dem beror utvecklingen på ett teknikskifte, skill-biased technology change, som gjort lågutbildades kompetens mindre efterfrågad. Medan de högutbildade firar sörjer de lågutbildade i arbetslöshet och fattigdom. Att bekämpa teknologiska framsteg är dock både dumt och hopplöst. Vänster ser istället till det maktskifte som skett i spåren av ny politik (nyliberalismen). Avreglerade finansmarknader, fackföreningsfientlig politik och sänkta skatter samt transfereringar har försvagat löntagarna – och särskilt de med svagast individuell förhandlingsposition. Nyliberal politik är det däremot både klokt och i relativa termer ganska hoppfullt att vara emot. Det är därför en mycket viktiga fråga hur vi väljer att beskriva världen. Många har argumenterat för utbildning utifrån teknikhypotesen, men även dessa måste nu erkänna att det påverkar inkomstfördelningen relativt blygsamt (här). Det är de rikaste som sprungit ifrån och inte den välutbildade medelklassen. Teknikhypotesen förutsätter egentligen att det gått relativt bra för de välutbildade, men sett till deras inkomster (USA), så har lönerna de senaste femton åren fallit (här). En annan fråga som förefaller oförenlig med teknikhypotesen är att under perioden 1945-1980 gick teknikutvecklingen mätt som arbetsproduktivitet mycket snabbare än 1980-2015. Fundera på en resa till New York 1945 och 1980 och idag, så inser man att både teknik- och samhällsutvecklingen gick mycket snabbare före 1980 än efter. Snabb teknikutveckling förenades då med minskade inkomstskillnader. Sett till statistiken borde teknikhypotesen möjligtvis ställas på huvudet, svag teknikutvecklingen leder till ökade inkomstskillnader. Den politiska förklaringen lider inte av denna paradox, en politik har genomförts som alla rationella människor inser skulle öka inkomstskillnaderna och det har den också gjort – så det kanske trots allt handlar om makt och politik. Det förefeller i alla fall betydligt mer sannolikt än teknik.

signatur sandro

Sandro Scocco, Chefsekonom Arena Idé


Ökad utbildning påverkar inte ojämlikheten
Ökad utbildning leder till ökade inkomster och minskad fattigdom bland låginkomsttagare. Men ojämlikheten i form av Ginikoefficienten påverkas knappt. Det är ökade inkomster i toppen som driver ojämlikhetens utveckling och ökad utbildning stänger inte lönegapet mellan medel- och höginkomsttagare.
Hershbein, Kearney och Summers

Krugman: Avkastningen på högre utbildning har inte ökat
De ökade inkomstskillnaderna handlar inte om ett teknikskifte som gjort mångas utbildning obsolet och gynnat högutbildade. Det handlar om förändrade maktförhållanden och dessa har inte generellt gynnat högutbildade, utan att en mycket liten grupp med startegiska maktpositioner i näringslivet
Paul Krugman
 
När och varför höjda löner för låginkomsttagare är ekonomiskt riktigt
Wallmart var den senaste stora arbetsgivaren i USA som annonserade löneökningar för de lägst betalda. Flera bolag har gått samma väg på senare år med lägstalöner höjda till 16 (USD) i timmen. Det är inte välgörenhet som driver utvecklingen utan egenintresset och mycket talar för att de har rätt.
Hallebrandt, Jarand, Kirkegaard, Moran, Posen, Wolfers, Zilisky

Beskattning och rättvisa i en tid av hög ojämlikhet
Samlas inkomsterna bland de rikaste måste skatten göra detsamma. Tidigare perioders progressivitet visar dessutom att skatten kan höjas avsevärt för de med högst inkomst utan negativa effekter på ekonomin.
Heather Boushey

Nordiska lösningar för ökad kvinnlig sysselsättning i Japan och Sydkorea
Med åldrande befolkningar upplevs låga födelsetal och hemmavarande mammor som ett allt större problem i Japan och Sydkorea. Kvinnors situation på arbetsmarknaden beskrivs som problemet. Subventionerat dagis och mer flexibla arbetstider – eller en nordisk arbetslivsmodell kan hjälpa till att lösa upp båda problemen.
Gou & Kinoshita

Åtstramning förvärrade krisen i Storbrittanien
När vi tvivlar bör vi titta på fakta. Återhållsamheten i statsfinanserna under krisåren sänkte tillväxten. En procentenhet av BNP i lägre offentliga utgifter minskade tillväxten med en halv procentenhet visar data över OECD-länder.
Ed Doland

Vart är makroekonomisk policy på väg? Framsteg eller förvirring?
Krisen har påverkat nationalekonomisk debatt och forskning, metoder för att mäta systemrisk är under utveckling, flera länder experimenterar med åtgärder för att stabilisera ekonomin långsiktigt. Vi springer fortfarande i skyttegravarna, men vart leder de?
Olivier Blanchard

Grekland: Social omvandling och ökad misär i krisens spår
Krisen och de politiska förändringar som skett under krisen har slagit väldigt olika för olika subgrupper i Grekland. Alla inkomstgrupper innefattar vinnare och förlorare. Trojkans ekonomiska krav i kombination med undermålig krishantering och oförmåga att utmana politiska intressen har förvärrat krisen och försvårat hanteringen av den.
Giannitsis & Zografakis

Fler lästips hittar du här…
För att prenumerera på lästipsen anmäl dig i högerspalten. Eller följ oss på Facebook / Twitter