Chefsekonomens lästips 12

De stora frågornas tidevarv.

De stora frågorna är tillbaka. Det innebär också att de stora lösningarna är tillbaka. I 35 år har vi diskuterat detaljer i det stora samhällssystemet. Det som var målet för systemet togs för givet, nu skulle det bara göras mer effektivt.
Det betydde, givet det politiska paradigmet, att systemdelarna skulle fås att likna en oreglerad marknad så mycket som möjligt – oavsett om det gällde skola, sjukvård eller arbetsmarknad.

Men vad hade egentligen stiftfäderna, med Keynes i spetsen, haft för mål med ”systemet”? Aldrig mer ett världskrig. Efter 2:a världskriget visste alla vad som ledde till krig. Hög arbetslöshet, stora inkomstskillnader, finanskriser och att länder försöka lösa sina tillväxtproblem med aggressiva devalveringar. Slutsatsen blev: reglerad valuta- och finansmarknad, höga omfördelade skatter, utbyggd välfärd och samverkan mellan arbetsgivare, stat och fack.

Nu står vi återigen med finanskriser, hög arbetslöshet, ökande inkomstspridning och så vidare, systemet har gått sönder i ambitionen att effektivisera det. Men nu kommer också ”system”debatten (här). Förståelsen av vad inte minst finanskriser kostar ökar (här). Blev EMU verkligen rätt (här)? Det saknas inte heller deprimerande framtidsvisioner i form av secular stagnation (här), men mycket har vi ställt till med själva. Exempelvis Grekland (här) som kan utgöra en fruktansvärd illustration på vart vi kan vara på väg om inte kursen ändras. Det positiva är att har man ställt det själv och världen inte är predestinerad finns också lösningar. Frågan är bara var finns den politiska viljan, kraften och den akademiska begåvningen att laga vårt trasiga samhällssystem?

signatur sandro

Sandro Scocco, Chefsekonom Arena Idé


Inkluderande tillväxt, eller hur välstånd kan spridas i det 21:a århundradet Center for American Progress har med en rad prominenta politiker skrivit en rapport om hur århundradet ska mötas och tillväxten spridas. Tidigare center – vänster politiker argumenterar för bland annat höjd facklig anslutningsgrad, mer progressiv skatt och stabilisering av finanssystemet. John Cassidy

USA med skuldräntor större än försvarskostnaderna
USA:s skuldsumma av ”The Great Recession” har landat på 18 biljoner (18 miljoner miljoner dollar). Dagens låga räntor ger räntekostnaderna på 200 miljarder/ år men Vita Huset prognostiserar högre räntor och ser 2021 som året då räntekostnaderna passerat försvarsbudgeten och året därpå då de passerar summan av resterande statsbudget.
Josh Zumbrun

Grekisk åtstramning blev långt värre än planerad
Under våren 2010 sa ECB och Kommissionen att de kapade statliga utgifterna de krävde av Grekland inte skulle skada ekonomin. Arbetslösheten skulle slå i taken vid 15 % (blev 28 %), BNP skulle slå i golvet vid -3 % (blev -18 %). ECB/Kommissionen använde orealistiska antagande och nu säger de att Grekerna måste vara realistiska.
Paul Krugman

Dyrare att låna till utveckling när ekonomin går in i ”Secular Stagnation”
Mer eller mindre permanent stagnation är ett troligt tillstånd för stora delar av den utvecklade världen under överskådlig framtid. Det har stora konsekvenser för skuldprognoserna som ofta görs i relation till tillväxten.
Paulo Mauro

Eurozonen är, dömd oavsett penningpolitik
Grundstrukturen i Eurosamarbetet är fel, grekisk och tysk produktion skall inte dela valuta. Det skapar problem som ökad penningmängd inte kan lösa och som radikalvänstern i Grekland inte kan påverka.
Eliott Morss

Ökade huspriser höjer lokala butikspriser Befintliga boenden ökar sin konsumtion när bostadspriserna ökar i området. Höjda bostadspriser höjer därmed lokal inflation när boende känner sig rikare och minskar sin priskänslighet.
Stroebel och Vavra

Oljepris och stark Dollar stärker EU och Japan på sikt, värre för USA
USA:s bytesbalans går mot överskott, på kort sikt är oljepriset en fördel för USA. Landet som är nettoimportör av olja kommer växa och importen med den. I kombination med svagare Yen och Euro sätter det allt högre press på bytesbalansen. Är USA tillbaka i permanent underskott i handelsbalansen?
Jim O‘Neill

Fler lästips hittar du här…

För att prenumerera på lästipsen anmäl dig i högerspalten. Eller följ oss på Facebook / Twitter