Rörelsejuridiken som motstånd

Läs Rörelsejuridiken som motstånd av Rami Al-khamisi och Miran Kakee här (pdf).

”Rätten skapar politik eftersom den upprätthåller och reproducerar den politik som fyller rättsreglerna med innehåll. Eftersom vårt samhälle är, och har varit, format av ojämlikhet och förtryck av olika grupper kommer detta att återspeglas i rätten.”

Den här rapporten vill bidra till att vidareutveckla och fördjupa samtalet om rörelsejuridikens roll i arbetet för social rättvisa. Rapporten beskriver rörelsejuridikens framväxt i Sverige och diskuterar vad rörelsejuridik är, för vem den finns till och hur den kan bedrivas. Med utgångspunkt i utsatta gruppers behov, beskriver texten hur rörelsejurister bör förhålla sig till den enskilde och civilsamhället i stort. Rapporten hämtar även erfarenheter från Brasilien och intervjuer med brasilianska människorättsaktivister och rörelsejurister.

Centralt är rörelsejuristens förankring hos folkrörelser: förortsrörelser, hyresgäströrelsen, asylrörelsen, fackföreningsrörelsen. Rörelsejuristen kan med sina kunskaper stärka civilsamhällets förutsättningar att agera och driva sina egna frågor. Förutom att erbjuda ett annat perspektiv på rätten och juristrollen syftar rapporten även till att utmana den rådande politiska diskursen kring förorten.

Ett utökat självbestämmande, delaktighet i beslutsprocesser och en rättvisare resursfördelning ses som nödvändiga förutsättningar för att avskaffa klassklyftor och segregation. I en sådan kamp kan rörelsejuristen fylla en frigörande funktion bland marginaliserade grupper.

Om rapportförfattarna:

Rami Al-khamisi är jurist och rektor för Akademin för rörelsejurister. Rami har tidigare arbetat med mänskliga rättigheter och juridisk och politisk folkbildning.

Miran Kakee är juridikstudent på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Miran har främst arbetat med juridisk folkbildning och opinionsbildning och inom olika rådgivningsverksamheter.