Wienmodellen

Seminarium: Wienmodellen
Rapportförfattaren Lisa Pelling presenterar sin rapport och Johannes Tovatt presenterar sitt arbete med den nya stadsdelen Seestadt Aspern i Wien. Efter presentationerna diskuterar en expertpanel hur Sverige kan inspireras av den rådande bostadspolitiken i Österrike, och framförallt Wien.

Medverkande:
Lisa Pelling, utredningschef, Arena Idé.
Johannes Tovatt, arkitekt och stadsplanerare, Tovatt Architects and Planners.
Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen.
Lennart Weiss, komersiell direktör på Veidekke Sverige AB.
Staffan Schartner, ordförande för Föreningen för Byggemenskaper.
Moderator: María-Elsa Salvo, kommunikationsstrateg för Arena Opinion samt biträdande projektledare för Bostad 2030.

Lisa Pellings förord

På senare tid har Wiens bostadspolitik fått mycket uppmärksamhet. Ett exempel är en artikel i Dagens ETC som fick stor spridning i början av 2018. Artikeln har rubriken ”Här får alla billig hyresrätt”. I artikeln intervjuas Elina Wlaka som precis flyttat in i en nybyggd lägenhet på 90 kvadratmeter i centrala Wien – med en hyra på knappt 7 000 kronor i månaden. (ETC 2018-01-05).

I mars 2018 gjorde Dagens Nyheter ett liknande reportage från den österrikiska huvudstaden. I en artikel med rubriken ”Så har Wien löst bostadskrisen – nästan alla får en billig hyresrätt” berättar Jassi Halilovic att hon och hennes familj bara behövde stå i bostadskö i ett halvår innan de kunde flytta in i en nybyggd trerummare på 77 kvadratmeter med en månadshyra på motsvarande 6 500 kronor. (DN 2018-04-09). ”Det var en ganska lång väntan tycker jag. När det gäller min förra lägenhet, en enrummare, tog det några veckor från det att jag ställde mig i kön till att kontraktet var un- dertecknat”, säger Jassi Halilovic i DN:s reportage. Den 22 december 2018 publicerade Svenska Dagbladet ett reportage från Wien under rubriken “En tvåa för 4 400 kr – här är paradiset för hyresgäster“.

Kontrasten är skarp mot de dramatiska rubriker som handlar om bostadssituationen för invånarna i Sveriges huvudstad. Den 31 december 2018 stod över 630 000 personer i bostadskön i Stockholm. Bara under 2018 ökade kön med 39 000 personer. (Bostadsförmedlingen 2019-01-29). Det byggs bostäder för fullt i Stockholm: fram till 2020 kommer det att byggas sammanlagt 40 000 bostäder. Men det har alltså tillkommit lika många personer i kön under ett år, som det ska byggas bostäder på fyra år. (Dagens Arena 2018-04-18).

Och i Stockholm är hyrorna skyhöga i jämförelse med Wien. I Wien kan hyran för en nybyggd trea alltså ligga på under 7 000 kronor i månaden. I Stockholms län var snitthyran för en nyproducerad tvåa 8 928 kronor 2016. (DN 2018-04-04).

I Wien är det möjligt att få en subventionerad, nybyggd lägenhet efter bara sex månader i bostadskö. I Stockholm har hälften av befolkningen överhuvudtaget inte råd att hyra en nyproducerad tvåa. Bara sex av tio har råd med en nybyggd etta. (DN 2018-04-04). Och väntetiderna är årslånga: Den genomsnittliga kötiden för lägenheter som fördelades via Stockholms bostadsförmedling år 2018 var drygt 11,6 år. (Stockholms bostadsförmedling 2018).

Wienmodellen inspirerar, och det är inte första gången. Ända sedan 1920-talet har svenska politiker besökt och inspirerats av Wiens bostadspolitik. Björn Elmbrant har beskrivit hur en storögd delegation med 347 socialdemokratiska ungdomar från Sverige reste på gruppresa till Wien år 1929. ”Vad de fick se i den österrikiska huvudstaden var något närmast osannolikt med svenska mått” skriver Elmbrant. (Dagens Arena 2018-04-11).

Nu är det dags att inspireras av Wien, igen.

Wienmodellen består av många olika delar. En del kan utgöra konkret inspiration för en ny, svensk bostadspolitik. Den här rapporten beskriver Wienmodellen i detalj. Rapporten innehåller snitthyror, tomtpriser och finansieringsmodeller. Allt för att svenska bostadspolitiker, byggherrar och engagerade hyresgäster ska kunna tänka: så skulle vi också kunna göra.

Rapporten är också ett försök att beskriva Wienmodellens grundläggande idé. Den kan sammanfattas i två principer: bredd och långsiktighet. Wienmodellen är en modell för de många, inte enbart för de få. Även låginkomsttagare har råd att flytta in i en nybyggd lägenhet, och de allra flesta har rätt att bo i en subventionerad lägenhet. 80 procent av Wiens befolkning tjänar under inkomsttaket för en subventionerad lägenhet. När du väl har fått ett hyreskontrakt får du bo kvar resten av livet om du vill, oavsett om din inkomst ökar. Wienmodellen är inte ”social housing”, utan social bostadspolitik för de många.

Wienmodellen bygger på långsiktighet. Långsiktigheten tar sig uttryck i ett mycket starkt skydd för hyresgästen. Långsiktigheten handlar också om att bostadsbyggandet ses som något som ska ge långsiktig nytta, inte generera kortsiktiga vinster. Wienmodellen innebär att staden för en mycket strategisk markpolitik. Staden har slagit fast att bostadsbyggandet ska bygga på fyra pelare och vara 1) socialt hållbart, 2) estetiskt, 3) kostnadseffektivt samt 4) miljövänligt och klimatsmart. Alla nya projekt prövas enligt dessa fyra pelare, och byggföretagen konkurrerar inte genom att trissa upp priserna på byggbar mark, utan med kvalitet.

Den här rapporten argumenterar för att Wiens bostadspolitik är avgörande för att Wien år efter år rankas som storstaden med högst livskvalitet i hela världen.

Wienmodellen är en unik kombination av låga hyror och hög tillgång på lägenheter. Är modellen kostnadseffektiv? Är den hållbar? Skulle den kunna vara en inspiration för Stockholm, kanske för hela Sverige? Bedöm själv.

Om rapportförfattaren
Lisa Pelling är fil. dr i statsvetenskap och utredningschef på Arena Idé.

Om rapporten i media