Bostadsmarknaden i Sverige kan beskrivas på två helt olika sätt. Den erbjuder å ena sidan attraktiva boenden där man kan välja och vraka efter egna önskemål, och å andra sidan en verklighet där man var eller varannan månad måste hitta någonstans att bo – ett rum eller en säng i andra eller tredje hand. Vi har […]
av
Göran Dahlberg beskriver marknadiseringen av vården och visar hur vi kan vända trenden.
av Hanna Alvage, Saga Gärde, Elin Lilleman Eriksson
Vilka politiska beslut sanktioneras när människor mäts i volymer och sägs komma i strömmar? Vad gör det med oss när vi ska investera i våra barn och se till att ha plus på kärlekskontot? Nyliberal ordlista är en politisk och poetisk stridsskrift.
av Ingemar Lindberg, Sverker Gustavsson, Claes-Mikael Jonsson
För första gången sedan 1930-talet är demokratin utmanad i vår del av världen. Vad är det som orsakar den populistiska störtvågen? Och hur kan demokratins självförsvar mobiliseras? Svaret är inte mer ekonomisk liberalism, hävdar författarna i Vad krävs för att rädda demokratin? Den nyliberala tilltron till marknadens självreglering har havererat. Läran saknar svar på vår tids frågor […]
I en tid av krympande resurser till det gemensamma och då politiska stridsfrågor i högre utsträckning avgörs i domstolen snarare än i talarstolen har tillgången till rättsväsendet – rätten till rättvisa – blivit en brännande fråga. När detta sker samtidigt som enskilda medborgare allt oftare behöver gå till domstol för att få sina sociala rättigheter tillgodosedda behövs nya sätt att tänka och agera.
av Susanne Fransson, Per Norberg
Hur kan juridiken användas för att motverka strukturell diskriminering?
av
”Att bildning är att skaffa sig helhetsuppfattning, kliva ur sin minsta sfär och sätta sig i kontakt med levande och döda – nu och i historien – är en tanke som författarna verkar vara överens om.”
Göteborgs-Posten
Kultursamhället är här, vi ser det bara inte för alla böcker, all film och all musik. Vi märker inte att det är kultur vi simmar omkring i.
Kenth Högström var en person med en stark personlighet. Han äntrade talarstolen med såväl stil som talang. Man lyssnade till Kenth. Allt det där lever kvar i mångas minne. Men även dessa minnen falnar och flagnar.
Maktfrågorna i arbetslivet är ofta en spegling av tidsandan. Historiskt hittar vi ständiga med- och motgångar för de fackliga maktambitionerna.
2010 inför Alliansregeringen arbetslinjen i svensk integrationspolitik. Med den så kallade etableringsreformen sker den största förändringen av politikområdet sedan 1970-talet. Då blir Arbetsförmedlingen ansvarig myndighet för flyktingmottagandet och privata företag ges en större roll i utförandet av politiken. Följden blir ökad marknadsorientering, införande av valfrihetssystem, villkorad aktiveringspolitik samt genomgripande organisatoriska förändringar.
Från banker, bruk och lärosäten är nationalekonomen och tidigare vice riksbankschefen Villy Bergströms berättelse om uppväxten, studietiden, yrkeslivet och tiden därefter.
Hur ser villkoren ut i dag för ungas politiska intresse, engagemang och tillit till politik? I Unga och politik kartlägger Ylva Bergström hur ungdomar med olika socialt ursprung, i skilda utbildnings- och uppväxtmiljöer, ser på samhällsfrågor och politik, den egna skolgången och framtiden.
av Anna Danielsson Öberg, Tommy Öberg
Avtalsrörelsen 2016 blir ett test av modellens förmåga till anpassning och överlevnad, skriver Anna Danielsson Öberg och Tommy Öberg i sin skildring av den så ofta dödförklarade modellen för lönebildning. Utifrån sina mångåriga erfarenheter från bevakning av arbetsmarknaden försöker de identifiera de utmaningar som lönebildningen står inför. De har skärskådat historien för att förstå hur […]
Reporterjobbet är inte något framtidsyrke, det vet alla vid det här laget. Men de kraftigt förändrade förutsättningarna för journalisterna är mer än en branschfråga. Vad betyder utvecklingen mot färre tidningar, bantade redaktioner och suget efter »klickmonster« för demokratin och samhällsutvecklingen?
av Ingemar Lindberg, Sverker Gustavsson
Globala produktionskedjor, snabbrörligt finanskapital och politisk avreglering har rubbat den historiska kompromissen mellan arbete och kapital. När den ekonomiska liberalismen blir för stark hotas demokratin. Det är grundtesen i denna samhällspolitiska essä.
av Sören Häggroth, Lars M Andersson
I Sverige är vi hyfsat överens om att tillgången till välfärd ska avgöras efter behov, inte efter köpkraft. Plånbokens tjocklek ska inte spela roll för den som behöver omsorg.
En bok av Jesper Meijling om marknadiseringen av offentliga institutioner och system. Hur gick den till? Vad var målet? Vad har resultatet blivit? Hur fel kan det bli?
Pianona i Västerbotten innehåller texter av Sverker Sörlin, idéhistoriker och författare, skrivna mellan 1995 och 2014. Den röda tråden handlar om att uppfatta det gemensamma, det politiska, i frågor som vid första påseendet inte alltid verkar ha med politik att göra.
I Det gemensamma skriver Irene Wennemo initierat och inspirerande om det svenska välfärdssamhällets utveckling. Hon berättar om välfärdssamhällets historiska rötter och om den krokiga vägen fram till dagens system där allt fler välfärdstjänster bjuds ut på marknaden och den tillit som byggt välfärdssamhället riskerar att försvagas.
I Kvalitetsjakten berättar erfarna yrkesmänniskor i välfärden personligt om hur de genom praktisk kunskap skapar kvalitet i sitt dagliga arbete.
av Olav Fumarola Unsgaard, Karin Thorasdotter
Hur ska man förstå sambandet mellan klass och kön och vad betyder det för arbetsmarknaden? Denna bok samlar elva forskare, författare, utredare och journalister, verksamma inom fackföreningsrörelsen och utom densamma.
Behövs en reglering med särskilt skydd för whistleblowers? Vad skulle den leda till? Susanne Fransson menar att en reglering i första hand skulle bli en kodifiering av gällande praxis.
av Mats Wingborg, Shadé Jalali
Stoppa Skitlivet är den tredje och avslutande delen av projektet »Otrygga anlitandeformer« som drivs av Arena Idé, Arenagruppens tankesmedja.
av Anders Neergaard, Ingemar Lindberg
Globalisering, högervindar och en förändrad kapitalism ställer fackföreningsrörelsen inför nya utmaningar, nationellt såväl som internationellt. Hur ser dessa ut och vad bör göras?