Kollektivhus och tanter
En kontaktannons från tanter till bostadspolitiken
Rapporten visar hur kvinnor kring 60-65 år eller åren före pension föredrar att hyra sin bostad framför att äga den och därför är särskilt intresserade av idén att bo kollektivt. Även fast efterfrågan är större hos tanter än andra seniorer går det även att se en växande minoritet bland männen.
Enligt kollektivhusrörelsens egen definition är kollektivhus vanliga bostäder som avviker från det som är konventionellt boende genom att de både har privata bostäder och gemensamma utrymmen. Det finns gemensamma lokaler där de boende kan laga mat och äta tillsammans, odla sin hobby och umgås.
Även fast kollektivhusen utgör en liten av bostadsmarknaden i en mindre del av landet, särskilt i de större städerna, finns det många indikationer på att efterfrågan under senare år har ökat. I takt med att folk inser att våra resurser är begränsade vill allt fler bo ihop och spara ytor. Många söker alternativa boendeformer samtidigt som en demografisk utveckling med fler och fler äldre sätter press på bostadsmarknaden.
Författare
Birgit Assarson är f.d. departementstjänsteman och flitig som deltagare i startargrupper på olika håll i landet, bor i kollektivhuset Sockenstugan, beläget i Kärrtorp-Enskededalen i sydöstra Stockholm.
Kerstin Kärnekull är arkitekt och medlem i BIG-gruppen från 70-talet, bor i Färdknäppen, det välkända kollektivhuset på Södermalm i Stockholm.