Varning för Järfällamodellen

– Fritidskortet och ett nytt paradigm för svenskt föreningsliv

Den 17 juni debatteras regeringens förslag om ett fritidskort i riksdagen. En ny rapport från Arena Idé visar att reformens upplägg innebär betydande risker – från stigmatisering till ineffektiv resursanvändning. Samtidigt kan den bidra till en kommersialisering av det föreningsdrivna fritidslivet.

Regeringen föreslår ett nytt fritidskort för barn mellan 8 och 16 år, med syfte att öka deltagandet i fritidsaktiviteter. Ambitionen är att stärka barns tillgång till idrott och kultur.

Rapporten varnar för att reformen kan bli administrativt kostsam och ineffektiv. Istället för att stärka befintliga stöd till föreningslivet riskerar stora resurser att gå till administration och systemdrift. Flera remissinstanser, däribland Ekobrottsmyndigheten, har även lyft risken att fritidskortet kan utnyttjas i kriminella syften.

Liknande satsningar i Järfälla, i Norge och på Island som redovisas i rapporten visar dessutom att en reform av det här slaget har låg träffsäkerhet: stödet har i praktiken framförallt nått barn som redan är aktiva i föreningslivet – inte dem som står längst ifrån. Den svenska regeringens fritidskort är utformat som ett behovsprövat bidrag, vilket innebär att barnfamiljer kommer att behöva uppge sin ekonomiska situation i kontakt med aktörer som ordnar fritidsaktiviteter. Det innebär en stor risk för stigmatisering.

Det finns alternativ till regeringens förslag till fritidskort. Rapporten presenterar alternativa sätt att öka barns och ungas deltagande i fritidsaktiviteter på ett mer träffsäkert sätt:

  • Satsa på befintliga strukturer: Öka de direkta stöden till föreningslivet och kommuner som redan arbetar med att inkludera fler barn och unga.
  • Stärk infrastruktur och tillgång: Investera i fritidsanläggningar, kollektivtrafik och hjälpmedel så att fler faktiskt har möjlighet att delta – oavsett förutsättningar.
  • Värna det ideella engagemanget: Undvik att skapa ett system där föreningslivet reduceras till leverantörer på en marknad. Stöd det gemensamma snarare än det individuella.

Rapporten är skriven av Jakob Amnér och publiceras av tankesmedjan Arena Idé.

 

Om rapportförfattaren:

Jakob Amnér arbetar som påverkansansvarig på Barnrättsbyrån. Han var fram till nyligen politisk sekreterare för Socialdemokraterna i Järfälla kommun. Han har även lång erfarenhet från civilsamhället och har varit rektor för Arenaakademin.