NAIRU & Uppdrag Granskning
Uppdrag Gransknings reportage ”Jobb-bluffen” den 10 september handlade om NAIRU (Non Accelerating Inflation Rate of Unemployment) och hur den påverkar politiska beslut och målsättningar. Men vad är NAIRU och hur relevant är den? Hade Uppdrag Granskning någon poäng? Vad betyder NAIRU för riksbanken och deras inflationsmål?
Reportaget tar sin start i Sverige på 70-talet när Sverige hade två procent arbetslöshet. Olof Palme tyckte att den var för hög och när arbetslösheten nådde tre procent på 80- talet benämndes den som massarbetslöshet. Reportaget går sedan gå över till våra dagar via 90 – talet och till den arbetslöshet som sedan dess stabilt har varit mer eller mindre dubbelt så hög som 80-talets så kallade massarbetslöshet. Den långvarigt höga arbetslösheten antas ha höjt jämviktsarbetslösheten (NAIRU) och den antas idag ligga omkring 6,8 procent. Ett antal nationalekonomer på fack och universitet intervjuas och bilden av NAIRU som ett centralt begrepp i svensk ekonomisk politik framträder. Här ges NAIRU och rädslan för skenande inflation skulden för den permanent höga arbetslöshet som Sverige har haft sedan 90-talet.
I reportaget beskrivs det som att tilliten till NAIRU är hög. Att politiker och fack tror och förhåller sig till NAIRU som en naturkraft som de inte vill prata om. Uppdrag Granskning beskriver det som att politikerna talar om full sysselsättning som ett mål, men att de i det dolda vägrar genomföra reformer som skulle pressa ned arbetslösheten under NAIRU.
”Varken Stefan Löfven eller Fredrik Reinfeldt kan lova de 400 000 arbetslösa jobb för båda har accepterat en modell från 60 – talet där inflationsbekämpning har blivit politikens viktigaste mål”. Uppdrag granskning 10/9 2014.
Reportaget har ett antal allvarliga brister och vinklar mycket kraftfullt sanningen om hur begreppet NAIRU bör och i praktiken påverkar politiska beslut. Den tidigare ledamoten i riksbanksdirektionen Lars EO Svensson har kommenterat reportaget med:
– Uppdrag Granskning (har) knappast bidragit till att öka kunskapen om full sysselsättning, arbetslösheten och deras bestämningsgrunder.
Men vad är NAIRU och hur ska vi förhålla sig till vad NAIRU säger om arbetslösheten?
NAIRU-begreppet går ut på att låg arbetslöshet påverkar inflationen positivt (uppåt inte förbättrande). Om alla som vill och kan arbeta arbetar finns det ingen pool av arbetslösa. Företag kan då bara locka medarbetare genom att erbjuda dem högre löner, samtidigt ökar köpkraften i samhället vilket underlättar prishöjningar. På samma sätt är tanken att hög arbetslöshet påverkar inflationen negativt (nedåt, inte försämrande) då lönekrav dämpas när poolen av arbetslösa är stor, samtidigt minskar köpkraften vilket försvårar prishöjningar. Därför bör det finnas en viss mängd, ett jämviktsläge för arbetslösheten där inflationen hålls stabil, denna nivå kallas Non Accelerating Inflation Rate of Unemployment, eller NAIRU. (För mer info se länk)
Prognoser för NAIRU beräknas huvudsakligen genom att analysera befolkningsstruktur, produktivitetstillväxt och lönekrav samt konkurrens på varu- och arbetsmarknad. Ett stort problem i dessa beräkningar är att de baseras på rörliga mål som i sig påverkas av arbetslösheten. Hög arbetslöshet kommer i sig själv innebära en högre jämviktsarbetslöshet då kraven på arbetstagarna höjs under en lågkonjunktur och fler arbetslösa kommer uppfattas som icke anställningsbara, dessutom kommer de som långvarigt står utan jobb förlora mycket av det som tidigare gjort dem attraktiva att anställa. Konjunkturen och arbetslöshetens förändringar påverkar den ekonomiska strukturen i samhället och därmed även jämviktsarbetslösheten. Därför tenderar den uppskattade jämviktsarbetslösheten att närma sig den reella arbetslösheten, oavsett nivåer.
En genomgång av KI:s bedömningar de senaste ca 15 åren visar att uppskattningarna har landat stabilt på mellan 6 och 7,5 procent. Även om revisioner har gjorts av dem i efterhand som uppvärderat flertalet av dessa uppskattningar.
Källa: Konjunkturläget Augusti 2014.
Men uppskattningar av jämviktsarbetslösheten görs av flera instanser. Riksbanken och Finansdepartementet är de två viktigaste enheterna som gör egna uppskattningar. 2012 gjorde Vice riksbankschef Barbro Wickman- Parak ett anförande där hon gick igenom olika metoder för att mäta jämviktsarbetslösheten. I anförandet görs en jämförelse över tid av ett antal metoder att beräkna jämviktsarbetslöshet (SVAR, UC_gap, och UC_trendcykel), dessa ställs sedan mot den faktiska arbetslösheten under samma tid.
Utan att gå in på de tekniska delarna kan vi som Wickman – Parak konstatera:
– Att beräkna jämviktsarbetslöshet i efterhand är svårt och kräver en mängd antaganden. Seriösa försök har gjorts, men som framgått kommer man fram till olika resultat(…) Det är dock än mer komplicerat att bedöma jämviktsarbetslöshetens nivå om flera år. Barbro Wickman- Parak (2012-01-24).
Är jämviktsarbetslösheten relevant?
Som Mats Persson, professor i nationalekonomi säger i Uppdrag Granskning är det svårt att veta var jämviktsarbetslösheten ligger men att den fungerar bra som en tankeram. Som med flera nationalekonomiska modeller är osäkerheten stor om hur jämviktslägen och effekter ser ut i praktiken. Ofta fungerar modellerna bättre som tankeramar än som exakta modeller som verkligheten kan prognostiseras efter.
Samtidigt är tanken att riksbanken ska stabilisera konjunkturarbetslösheten så att den ligger omkring jämviktsarbetslösheten, för då når vi inflationsmålet. Om arbetslösheten understiger jämviktsnivån kommer inflationen dra iväg. Därför står riksbanken inför två problem. Det ena är att effekten avsänkt ränta dröjer (1,5-2 år). Det andra att vi egentligen inte vet var jämviktsarbetslösheten ligger. I sammanhanget kan vi nämna Japan som ökat på sina stimulanser enorm de sista åren och tryckt ner sin arbetslöshet till numera omkring tre procent, utan att inflationen tar fart. Det tyder på att jämviktsarbetslösheten kan ligga långt mycket lägre än gällande prognoser förutspår. Till detta kommer riksbankens misslyckande med att nå inflationsmålet där inflationen har legat långt under inflationsmålet under större delen av 90 och 2000- talet.
I Arena Idés nya ekonomipod ScoccoMolin föreslår Sandro Scocco att riksbanken borde få en prövningsskyldighet så att de måste testa jämviktsarbetslösheten genom att fortsätta stimulera ekonomin fast arbetslösheten beräknas understiga jämvikten, just för att testa var NAIRU den ligger. Det skulle förmodligen leda till något högre inflation i högkonjunktur, men kan som i fallet Japan visa att NAIRU ligger betydligt lägre än vad vi antar idag.
Hur kan politiken påverka jämviktsarbetslösheten?
Teorin säger att inflationen ökar om det saknas arbetslösa för de arbeten som behöver tillsätta. Vi kommer då observera mer eller mindre spontana löneökningar som riskerar att sätta igång en inflationsspiral. Men vilken effekt låg arbetslöshet får på inflationen påverkas stort av olika strukturer på arbetsmarknaden, anslutningsgrad i facket påverkat stort hur löneökningen kan se ut i en högkonjunktur. Utbildningsnivån eller inriktningen påverkar vilka som i praktiken står till arbetsgivarnas befogande. Genom att förbereda de arbetslösa och ha fungerande kanaler för kan söktiderna kortas för arbetsgivarna. Med en fungerande bostadsmarknad och förbättrade pendlings möjligheter ökar rörligheten och därmed möjligheterna för arbetssökande och arbetsgivare att hitta varandra.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att nivån på jämviktsarbetslösheten är mycket otydlig, men för att sätta räntan med den fördröjning som vi har måste riksbanken utgå från någon nivå på NAIRU. Det är dock viktigt att konstatera att jämvikten, NAIRU kan ligga betydligt lägre än vi antar idag.
Vad gäller Uppdrag Granskning citerar jag Elin Molin i förra veckans pod.
– Det hade kanske varit bättre om Uppdrag Granskning hade fokuserat på att riksbanken faktiskt misslyckats med att nå sitt inflationsmål än konspirationsteorier om NAIRU. Elin Molin
Lyssna på programmet för mer matnyttigt om NAIRU, arbetslöshet och riksbanken…
Ragnar Bengtsson, utredare Arena Idé
Källor:
Barbro Wickman- Parak (2012-01-24) anförande
Jämviktarbetslöshets-beräkningar (konjukturprognoser) från KI, åren: 2006-2014