Regeringen har beslutat att införa ett fritidskort, en statlig satsning på tre kvarts miljard för att “främja barns och ungas förutsättningar att delta i fritidsaktiviteter som bidrar till en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra”.
Är det rimligt att staten subventionerar barn och ungas fritidsaktiviteter med tre kvarts miljard? Och är det ändamålsenligt att göra det genom ett fritidskort? Reformen har tagits emot med både ris och ros. Kritik har bland annat riktats mot att fritidskortet ger stöd till individer för att de ska kunna betala avgifter för fritidsaktiviteter även till privata företag: bidrar det till en kommersialisering av föreningslivet? Regeringen föreslår ett särskilt kort för ekonomiskt utsatta hushåll, kommer det att leda till stigmatisering av utsatta familjer?
Välkommen till ett seminarium utifrån rapporten “Varning för Järfällamodellen – fritidskortet och ett nytt paradigm för svenskt föreningsliv” av Jakob Amnér, utgiven av tankesmedjan Arena Idé 2025.
Medverkande:
Jakob Amnér, rapportförfattare
Adam Danieli, programansvarig för rättstatsfrågor, Timbro
Vilgot Österlund, statistiker och utredare, Arena Idé