Missa inte chefsekonomens senaste lästips
Vill du få chefsekonomens lästips direkt till din mail? Anmäl dig här.
Vecka 20
Chefsekonomens kommentar
Att förstå skillnaden mellan förändring och nivå förefaller vare ett vanligt mänskligt tillkortakommande. Jag deltog själv i den något löjeväckande debatten kring den svenska ”Tigerekonomin” 2010. Sverige växte med över 6 procent och frågan om Tigerekonomi poppade upp som ett brev på posten. Man kunde dock enkelt konstatera att BNP-nivån i princip legat still sett över tre år. Inte mycket till Tigerekonomi. Nu lyfts Storbritannien fram som ett skyltfönster för åtstramning på grund av den i år förväntade tillväxten på ca 3 procent. Lawrence Summers (se nedan) påpekar dock att BNP-nivån fortfarande ligger under nivån som gällde före krisen och att USA, som bedrivit en mindre åtstramande politik, ligger över den nivån. Dessutom har tillväxten i Storbritannien först tagit fart när effekten av åtstramningarna minskat. En bra start är naturligtvis att sluta att aktivt skada ekonomin med åtstramningar. Effekterna av detta kommer vi förhoppningsvis att se både inom Storbritannien och i EMU-länderna de kommande åren med något högre tillväxtal. När det gäller dagens ekonomiska politik gäller verkligen att den som är glad åt lite har mycket att vara glad över.
Storbritanniens tillväxt kan inte förklaras av nedskärningar
Takten på tillväxten i Storbritannien är inget bevis på att nedskärningarna har fungerat som tänkt. Det enda som tillväxten i Storbritannien är ett bevis på är hur djup recessionen har varit. Återhämtningen började dessutom efter att nedskärningarna mattades av.
Lawrence Summers
Inkomstskatt påverkar inte var människor flyttar
Michael Mazerov har tagit fram en ny rapport som visar hur nivån på inkomstskatt inte påverkar människors flyttmönster på ett nämnvärt sätt. Det som får folk att flytta är möjligheten till arbete eller familjeförhållanden. Lägre skatter kan till och med göra att stater blir mindre attraktiva då det påverkar den offentliga konsumtionen negativt, vilket i sin tur leder till lägre standard på infrastruktur och offentlig service.
Michael Mazerov
Ser vi en bostadsbubbla?
James Picerno har gjort en jämförelse av ”Price-to-rent ratio” och ”Price-to-income ratio” i olika länder. Den visar att bostäderna i Belgien och Norge ligger i toppen av de övervärderade bostäderna medan Japan och Tyskland ligger i topp när det gäller undervärderade bostäder, om en ska följa OECDs riktlinjer.
James Picerno
Inte ens ekonomer klarar av att identifiera alternativkostnader
Philip Pilkington från Kingstons Universitet i London menar att teorin om den rationella människan inte håller och att vi bör ge upp försöket att göra rationella val. Hans argumentation bygger på en artikel som kommit fram till att ekonomer inte klarar av att identifiera alternativkostnaden. Utifrån detta menar Pilkington att en kan ifrågasätta betydelsen av beteendeteorier som används för att beskriva den verkliga världen.
Philip Pilkington
Piketty publicerar manifest över social och demokratisk ekonomi
Thomas Piketty har, tillsammans med en rad andra framstående ekonomer, skrivit ett manifest om hur de anser att EU:s institutioner måste reformeras för att få ett mer socialt och demokratiskt Europa. En ny parlamentarisk kammare baserat på varje lands nationella parlament bör inrättas med den övergripande uppgiften att hantera skatteintäkter från bolagsskatten, som skall göras övernationell och hanteras på europeisk nivå.
Thomas Piketty
Höga kreditskulder korrelerar med arbetslöshet och brist på sjukförsäkring
Höga kreditskulder korrelerar mer med arbetslöshet och brist på sjukförsäkring än oaktsam konsumtion. Det leder till att jobbsökare med lång arbetslöshet eller sjukdom bakom sig får svårare att finna nytt jobb då det flesta arbetsgivare ser höga kreditskulder som ett tecken på ansvarslöshet.
Amy Traub
Bankers balansräkning borde bestå av 25 procent eget kapital
Eugene Fama, 2013 års nobelpristagare i ekonomi, föreslår att bankernas balansräkning bör bestå av minst 25 procent eget kapital. Det för att förhindra att staten skall behöva gå in med kapital vid kriser. Den eventuella negativa påverkan på tillväxten, i form av dyrare lån, kommer att kompenseras utav att finansiella kriser sker mer sällan.
Eugene Fama
Läs tidigare lästips här ››