Folkhögskolornas betydelse för arbetarrörelsen och demokratin
Hur skulle konsekvenserna av en begränsad folkbildning se ut? Journalisten Johanna Senneby har grävt i frågan.
Läs rapporten Folkhögskolornas betydelse för arbetarrörelsen och demokratin här (pdf).
Ett tiotal personer delar med sig av sina historier och beskriver från olika perspektiv hur deras samhällssyn, drivkraft och mening formats av arbetarrörelsens folkbildning. Men också dess påverkan och potential i större perspektiv – på arbetsplatsen, inom fackföreningsrörelsen, i politiken.
Intervjuerna tar avstamp i frågan: Vad skulle det innebära för arbetarrörelsen, och individer inom den, om folkhögskolornas möjligheter att bedriva folkbildning begränsades? Den frågan ger olika versioner av svaret: Vi skulle inte ha ”allt det här”.
Rapporten beskriver hur folkhögskolornas möjlighet att ge människor inom arbetarrörelsen ”allt det här” försämrats med åren. De ojämlika ekonomiska förutsättningarna mellan offentligägda och rörelsedrivna skolor tvingar de sistnämnda att lägga tid och energi på verksamhet utan koppling till folkbildning.
Denna skrift ges ut av Arena Idé och Föreningen arbetarrörelsens folkhögskolor, som är en resurs för folkbildning, utveckling och förändring i arbetarrörelsen och drivs av de 17 folkhögskolor som har anknytning till arbetarrörelsen.
Rapportförfattaren Johanna Senneby är journalist och har intervjuat ett tiotal personer för att komma åt konsekvenserna av en begränsad folkbildning.