Kinas betydelse för svensk ekonomi
Handeln med Kina diskuteras flitigt. För den svenska debatten är det avgörande att den bygger på den nya typ av statistik som numera används internationellt. Anledningen är enkel: den visar vilka länder och branscher som faktiskt står för de löner och vinster som krävs för att producera det som handlas världen över.
Med hjälp av denna statistik visar rapporten att Sverige haft ett betydande handelsöverskott gentemot Kina sedan mitten av 1990-talet. Under samma period har de svenska handelsunderskotten mot Tyskland och EU varit ännu större.
Rapportförfattare: Daniel Lind, forskningsledare för Facken inom industrins produktivitetskommission, och Erica Sjölander, kanslichef på Facken inom industrins kansli.
Rapporten visar bland annat att:
- Hur stor Kinas industri framstår i världsekonomin beror till stor del på vilken fråga man ställer.
- Kinas industri har blivit betydligt mindre beroende av importerade insatsvaror under de senaste 20 åren.
- Drygt 80 000 personer i Sverige sysselsätts av exporten till Kina – en sjufaldig ökning sedan mitten av 90-talet.
- Kinas produktivitet ligger på ungefär en femtedel av Sveriges.
- Nästan en femtedel av de löner och vinster som exporten till Kina genererar i Sverige kommer från fordonsindustrin.
- En betydande del av dessa löner och vinster inom fordonsexporten till Kina kan i sin tur härledas till vetenskapliga tjänster, programmering samt parti- och detaljhandel