Överskuldsättning i Sverige – Förslag för en modern skuldsanering

Överskuldsättning är ett växande samhällsproblem i Sverige. Runt 437 000 personer har skulder registrerade hos Kronofogden, vilket motsvarar 4,1 % av befolkningen. Mellan 2010 och 2024 har den totala skuldsumman ökat med 112 % och uppgår i dag till 137 miljarder, vilket motsvarar 2,2 % av Sveriges BNP.

Sverige har ett unikt system där en statlig myndighet, Kronofogden, ansvarar för skuldindrivning och skuldsanering. Skuldsaneringstiden är lång i ett internationellt perspektiv, normalt fem år. Till skillnad från många andra länder saknar det svenska systemet drivkrafter för fortsatt arbete under saneringsperioden, eftersom alla inkomster över ett visst belopp går till skuldbetalning.

Trots att skuldsaneringslagen syftar till att ge svårt skuldsatta ekonomisk rehabilitering är ansökningsgraden låg. Endast 7,3 % av de överskuldsatta ansökte om skuldsanering under 2024.

Under de senaste åren har antalet godkända ansökningar sjunkit med 25 %, trots att både antalet överskuldsatta och antalet ansökningar har ökat. Personer med skulder från konsumtionslån har lägre sannolikhet att få skuldsanering, trots att många av dessa lån beviljats utan tillräckliga kreditprövningar. Denna utveckling tyder på att systemet i sin nuvarande form inte förmår fånga upp den växande gruppen överskuldsatta. Ett annat tydligt tecken på detta är att nära 90 000 personer har varit registrerade hos Kronofogden i över 20 år.

Skuldsättningen är ojämnt fördelad i landet – i kommuner med svag arbetsmarknad, som Ljusnarsberg och Perstorp, är omkring en av tio överskuldsatta, jämfört med en på hundra i ekonomiskt starka kommuner som Vellinge och Danderyd. Kommunerna är enligt lag skyldiga att erbjuda kostnadsfri budget- och skuldrådgivning, men tillgången varierar kraftigt.

Överskuldsättning har tydliga kopplingar till sämre hälsa, psykisk ohälsa och minskad arbetsförmåga – både hos den skuldsatta individen och hos anhöriga. Forskning visar att risken för självmord är förhöjd, och att skuldsättning kan leda till utestängning från arbetsmarknaden.

Samtidigt finns det tydliga positiva effekter av skuldsanering: ökad sysselsättning, bättre hälsa och högre inkomster. Skuldsanering kan också användas som en ekonomisk stabilisator i tider av lågkonjunktur, eftersom minskad skuldbörda ökar hushållens konsumtionsutrymme och stärker efterfrågan i ekonomin.

Mot denna bakgrund föreslår rapporten flera reformer av det nuvarande systemet.

Sammanfattning av policyförslag

  1. Förbättra information om skuldsanering och utöka resurser till kommunernas budget- och skuldrådgivning.

  2. Inför skuldsanering tidigare och till fler personer.

  3. Korta återbetalningsperioden i skuldsaneringen från fem till tre år.

  4. Fastställ återbetalningsbeloppet vid skuldsaneringens start.

  5. Inför reformerna omgående – skuldavskrivning som ekonomisk stabilisator.

  6. Förbättra kartläggningen av högkostnadslån och andra skulder.

Författare:
Elin Molin är disputerad i nationalekonomi och arbetar som forskare på Lunds universitet.
Paula Roth är disputerad i nationalekonomi och arbetar som forskare på Handelshögskolan i Stockholm.

I media:

”Behandlingen av skuldsatta svenskar bygger på en nidbild” skriver Arena Idés chefsekonom Elinor Odeberg på DN Debatt.

Ny Foodoratrend visar hur sunkigt Sverige blivit, skriver Aftonbladet Ledare.

Sms-lån för Foodora är inte det stora problemet, skriver Expressen Ledare.

Den som sätter sig i skuld för hämtmat är inte lat utan desperat, skriver Sydsvenskan Ledare.

Tidöregeringen bryr sig mer om Klarna än om de 437 000 hos Kronofogden, skriver Arbetet Ledare.

Mellan 2010 och 2024 har den totala skuldsumman ökat med 112 procent, skriver tidningen Syre på nyhetsplats.