Yrkesprogrammens död

Yrkesprogrammens död – och vad vinstmaximeringsprincipen i skolan har med saken att göra.

Den här rapporten är ett försök att diskutera hur marknadsstyrningen påverkar skolans möjligheter att försörja arbetsmarknaden med den kompetens som företag och företagare behöver. Rapporten fokuserar på hur marknadsstyrningen och de fristående skolornas vinstmaximeringsprincip påverkar efterfrågan på och investeringar i gymnasieskolans yrkesprogram.

Att dagens marknadsskola dras med stora problem är ingen nyhet. De argument som används mot vinstdrivna skolor är ofta av moralisk karaktär: Det uppfattas som fel att skattemedel vi avsätter för barnens framtid ska landa i ett ansiktslöst skalbolag i något skatteparadis. Men problemen är större än så. Med vinstmaximering som ledande princip för fristående skolkoncerner har själva meningen med skolan förändrats. De mål skolan i bred mening har haft i hundratals år – att bilda befolkningen såväl kunskapsmässigt som socialt samt att möta landets behov av kompetent arbetskraft – har i bästa fall blivit en bieffekt av vinstmaximeringsprincipen. I sämsta fall har dessa mål helt ställts åt sidan.

 

I media

Yrkesprogrammen är på väg att dö bort (Aftonbladet 12/1 2022)

Vi tar stort ansvar för yrkesutbildningarna (Replik från Academedia i Aftonbladet 13/1 2022)

Jonas Bergström: Hatar Svenskt näringsliv och högern företag? (Tidningen Ångermanland 13/1 2022) 

Arbetsmarknadens behov måste få styra utbudet av utbildning (Teknikföretagen 14/1 2022)

Linda Westerlind: Industrin skriker efter personal – men den hamnar på friskolornas ekonomiprogram (Folkbladet 15/1 2022)

Daniel Swedin: Så mördar marknadsskolan industriprogrammet (Arbetet 17/1 2022)

Ni missar poängen om yrkesutbildningarna (Slutreplik i Aftonbladet 18/1 2022)

 

 

Om författaren

Peter Vigren är utbildad gymnasielärare i engelska och historia och sedan 2014 ordförande för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i Umeå kommun.