Arbetsmarknaden på 2020-talet
Invandringen och den demografiska motvinden
Utrikesfödda gör fler arbetade timmar per person än inrikes födda på den svenska arbetsmarknaden. Det är en ny utveckling vi sett under senare år, och något som kommer bli än viktigare i framtiden.
Missuppfattningen att utrikesfödda arbetar betydligt mindre än inrikes födda beror sannolikt på att debatten ofta handlar om arbetslöshet och sysselsättningsgrad (hur många som jobbar av de som är i arbetsför ålder). Inrikes födda har i detta avseende en påtagligt bättre situation med både lägre arbetslöshet och högre sysselsättningsgrad.
Denna rapport analyserar hur arbetsutbudet med avseende på arbetade timmar i samhällsekonomin kommer att utvecklas de närmaste tio åren. Att öka antalet arbetade timmar är en helt central fråga för sysselsättningspolitiken, men lika mycket ett centralt mål för välfärdsfinansieringen. Om finansieringen av välfärden ska kunna ske med bibehållet välfärdsåtagande framöver, behöver antalet arbetade timmar per invånare komma upp till nivåerna innan coronakrisen för att inte skatterna ska behöva höjas kraftigt.
Rapporten visar att invandringen har varit avgörande för att Sverige har lyckats upprätthålla en stabil trend mellan arbetade timmar och befolkning.
Rapportförfattare är Lars Fredrik Andersson, docent i ekonomisk historia vid Umeå universitet.