Svensk ekonomis produktivitet måste upp på dagordningen
I dag lanserar Facken inom industrins produktivitetskommission en rapport om Sveriges produktivitet av seniorekonom Klas Eklund. Det främsta budskapet är att produktiviteten måste prioriteras högre och att en rad reformer och omfattande investeringar – inte minst i löntagarnas kompetens – krävs för att vända den negativa produktivitetstrenden. Om detta inte görs hotas landets konkurrenskraft och vi tvingas vänja oss vid långsammare reallönetillväxt.
Hur mycket vi producerar per arbetstimme – arbetsproduktiviteten – bestämmer hur snabbt löntagarnas reallöner kan öka och är en central komponent av näringslivets konkurrenskraft. Utan den tolvfaldiga ökningen av svensk industris produktivitet under efterkrigstiden hade det moderna Sverige som vi känner i dag inte varit möjligt.
– Svensk produktivitet utvecklades gynnsamt under åren mellan vår inhemska kris i början av 1990-talet och finanskrisen 2008. Därefter har ökningstakten, i linje med övriga västvärlden, mattats av. Därför är det viktigt att förstå orsakerna bakom den här utvecklingen och att utveckla politik som kan bidra till att vända trenden, säger Daniel Lind, forskningsledare för Facken inom industrins produktivitetskommission.
Frågan om Sveriges framtida produktivitet saknas i den ekonomisk-politiska debatten. Möjligen är den för svårfångad och långsiktig, möjligen saknas det ett politiskt ägarskap i Regeringskansliet. Kanske tas den för given. En konsekvens är att Sverige som land under lång tid har underinvesterat i sin produktiva förmåga.
– För att vända trenden krävs ett brett batteri av reformer. Allra viktigast är ytterligare satsningar på landets viktigaste produktionsfaktor: humankapitalet. Därtill krävs en bred politik för förbättrad innovationsförmåga, snabbare digitalisering och intensifierad elektrifiering. Elförsörjningen måste säkras och FoU-investeringarna öka, säger rapportförfattaren Klas Eklund.
Sveriges uppdämda investeringsbehov ska inte underskattas. Lägg till detta de utmaningar som följer i spåren av klimatomställningen, den artificiella intelligensen, det nya arbetslivet och de växande inkomstskillnaderna.
– De utmaningar svensk produktivitet står inför löses bäst om vi, under ordnade och reglerade former, under en period underbalanserar statsbudgeten och betalar tillbaka på landets investeringsskuld. Om så inte sker är risken uppenbar att vi om tio år tittar tillbaka och undrar varför kurvan inte har vänt uppåt, avslutar Daniel Lind.
För mer information, kontakta:
Daniel Lind, 072-451 04 46
Facken inom industrins produktivitetskommission är ett treårigt projekt som drivs i samarbete med den partipolitiskt obundna, fackligt orienterade tankesmedjan Arenagruppen.