Har det finanspolitiska ramverket tjänat oss väl?
Seminariet är gratis men kräver anmälan.
Nu har det snart gått 30 år sedan 90-talskrisen och det finanspolitiska ramverket kom på plats. “Det finanspolitiska ramverket har tjänat oss väl” är ett uttryck som ofta hörs i samband med diskussioner om Sveriges eventuella lånebehov. Ramverket väcker liknande känslor som den nyligen övergivna neutralitetspolitiken. Men hur väl fungerar det egentligen och vad har ramverket haft för effekter på samhällsekonomin?
Med anledning av den parlamentariska kommitté som 2024 ser över ramverket, gör Arena Idé en skuggöversyn av det finanspolitiska ramverket. I den första delrapporten kartlade vi investeringsbehoven. I denna andra delrapport analyserar vi budgetreglerna utifrån hur väl de har efterföljts och vilka effekter de har fått på samhällsekonomin. Vi ställer oss också frågan om ramverket utgör ett hinder för att möta investeringsbehoven. Undersökningen har bland annat bestått av intervjuer med ett antal kommun- och ekonomichefer i några av Sveriges mest skuldsatta kommuner.
Till vår hjälp i utvärderingen av ramverket har vi en referensgrupp bestående av Sveriges främsta ekonomer inom fack, näringsliv och akademi.
Medverkande:
Mikaela Bolin, makroanalytiker Sveriges Kommuner och Regioner
Samuel Lundqvist, ordförande Kommunalekonomerna och ekonomidirektör Skellefteå kommun
Lars Heikensten, ordförande Finanspolitiska rådet
Vilgot Österlund, statistiker Arena Idé
Elinor Odeberg, chefsekonom Arena Idé