Skuggöversyn av det finanspolitiska ramverket delrapport 2: De samhällsekonomiska effekterna
Nu har det snart gått 30 år sedan 90-talskrisen och det finanspolitiska ramverket kom på plats. “Det finanspolitiska ramverket har tjänat oss väl” är ett uttryck som ofta hörs i samband med diskussioner om Sveriges eventuella lånebehov. Ramverket väcker liknande känslor som den nyligen övergivna neutralitetspolitiken. Men hur väl fungerar det egentligen och vad har ramverket haft för effekter på samhällsekonomin?
Med anledning av den parlamentariska kommitté som 2024 ser över ramverket, gör Arena Idé en skuggöversyn av det finanspolitiska ramverket. I den första delrapporten kartlade vi investeringsbehoven. I denna andra delrapport analyserar vi budgetreglerna utifrån hur väl de har efterföljts och vilka effekter de har fått på samhällsekonomin. Vi ställer oss också frågan om ramverket utgör ett hinder för att möta investeringsbehoven. Undersökningen har bland annat bestått av intervjuer med ett antal kommun- och ekonomichefer i några av Sveriges mest skuldsatta kommuner.
Till vår hjälp i utvärderingen av ramverket har vi en referensgrupp bestående av Sveriges främsta ekonomer inom fack, näringsliv och akademi.
Sammanfattning
- De offentliga finanserna och den finansiella förmögenheten har sedan införandet av det finanspolitiska ramverket utvecklats mycket väl. Samtidigt har skuldnivån i kommunsektorn och hos hushållen ökat markant, alltmedan investeringsskulden i samhällsviktig infrastruktur har vuxit sig större.
- Den goda finansiella utvecklingen har inte skett tack vare överskottsmålet, utan genom nettoinsättningar i pensionssystemet, värdeökning på statliga tillgångar och en god BNP-tillväxt. Det föranleder en diskussion om huruvida pensionssystemet bör ingå i överskottsmålet.
- För att riskminimera tvingas vissa kommuner till beslut som på sikt leder till ökade kostnader som minskar det ekonomiska utrymmet för annan välfärd. Många respondenter i intervjuunderlaget efterlyser tydligare statlig medfinansiering för infrastruktur.
- Rapporten tar död på myten att ramverket är en garanti mot ofinansierade skattesänkningar. Det som mer än något annat präglat finanspolitiken sedan ramverkets införande är just skattesänkningar. Det finansiella sparande som Sverige haft sedan ramverkets införande vänds till underskott om det positiva bidraget från pensionssystemet tas bort. Att det trots det finansiella underskottet skett så omfattande skattesänkningar går inte att tolka på annat sätt än att skattesänkningarna varit ofinansierade.
- Det finanspolitiska ramverkets utformning gör att även en finansminister som först vill spara ihop ekonomiska medel för att därefter investera med den uppbyggda bufferten inte tillåts detta, eftersom det innebär ett finansiellt underskott under investeringsåren. Att inte kunna använda resurser som man sparat ihop tidigare år blir ett incitament att sänka skatter i stället för att spara och sedan finansiera investeringarna.
- Inom nuvarande ramverk är det inte möjligt att möta de investeringsbehov som konstaterats i tidigare delrapport utan att staten går med underskott.
Rapportförfattare:
Elinor Odeberg, chefsekonom på Arena Idé
Vilgot Österlund, statistiker på Arena Idé