Fackens roll i det politiska valet

Efter att ha känt på det ljumma politiska klimatet i Tyskland i några dagar blir jag rädd för att vad som väntar Sverige om ett år. Politik har i Tyskland, precis som i Sverige, kommit att handla mindre om visioner för framtiden och mer om snabba politiska vändningar baserade på opinionsundersökningar och lobbyism

När valår närmar sig kan populisterna vända i frågor såsom differensierade a-kasseavgifter eller försöka skriva om historien som om ingen hade koll på vem som har sagt och gjort vad en gång i tiden. Det är bara i länder utan en levande diskussion om vilket samhälle vi vill leva i som våra förtroendevalda politiker kan bryta ner det som vi tillsammans byggt upp utan att lyssna på folkets protester. I länder utan visionära politiska samtal kan partier vinna röster på att säga saker såsom ”mer pengar i plånboken” eller ”vi har inte råd med invandring”. Om inte medborgarna erbjuds möjlighet att få diskutera och drömma om samhällen som de skulle vilja leva i blir det svårt att motivera varför vi ska betala skatt. I ett opolitiskt samhällsklimat är det svårt att få folk att rösta i ett val. Vilket är resultatet här i Tyskland.

Ett lågt valdeltagande och politiskt apati hänger tätt samman med varandra. I Tyskland har SPD försökt att höja valdeltagande genom att satsa stort på att knacka dörr hos folket. Enorma resurser har lagts ned på detta. Att skapa dialog mellan politiskt kunniga och medborgare är förvisso inte så dumt men det räcker inte för att få folket att bli mer intresserade av politik. Ett annat alternativ är politiska studiecirklar men om man som jag inte är uppvuxen med att anmäla sig till studiecirklar är steget långt till en sådan. Så var är det ultimata stället för politiska diskussioner? Jo, det är arbetsplatserna. En majoritet av medborgare har en arbetsplats som de går till dagligen. Och att prata om hur man har det på jobbet idag och hur man skulle vilja ha det är politik. För att öka valdeltagandet behöver fler förstå hur politiken påverkar deras och andras vardag. Genom att prata om gemensamma visioner på jobbet kommer fler att börja hoppas igen. Att vara starka tillsammans är ju fackets kärnidé och då är också facket dem som borde initiera dessa samtal på arbetsplatserna.

LO-facken har förstås ett partipolitiskt intresse av att politiska samtal förs men även TCO- och SACOfacken, som inte är knutna till något parti, behöver börja initiera rum för politiska diskussioner. Facken måste kraftsamla för demokratins skull. Medborgare som har gett upp på politiken blir för lätta att manipulera genom populistiska uttalanden. Jag som har jobbat inom fackföreningsrörelsen har kunnat se att nedmonteringen av arbete mot diskriminering har skett parallellt med att fler röstar på det rasistiska partiet SD. Det är alltså dumt och tro att inte det fackliga arbetet inte spelar roll i de demokratiska valen.

I Sverige går vi till val om ett år. Om du som jag inte vill se fortsatt nedmontering av välfärdssamhället och ökad stöd för rasisterna så måste vi sätta igång nu. Få ditt fackförbund att förstå deras roll i den demokratiska processen. Få ditt fackförbund att skapa rum för politiska samtal. Till skillnad från tyskarna vars valresultat avslöjas om några timmar så har vi ett helt år framför oss. Låt det bli det året då intresset för politik växte. Låt det blir det år då vi började hoppas och drömma igen!