Mandatperiodens vinnare och förlorare
Stora skattesänkningar eller kraftigt minskad inkomst?
Mandatperiodens vinnare och förlorare följer fyra hushåll och deras ekonomiska verklighet under mandatperioden 2022–2026. De bor alla ensamma i en etta i Borlänge och har en bil. Det enda som skiljer dem åt är deras inkomstnivå och vilken typ av inkomst de har. Mariam är 37 år och gymnasielärare. Per är 53 år och blev arbetslös från jobbet som systemutvecklare för ungefär ett år sedan. Karin är 52 år och läkare. Martin är 35 år och konsult med eget aktiebolag.
- Per är mandatperiodens förlorare. A-kassan har
sänkts från 22 000 till 18 000 kronor i månaden och
han betalar 28 procent i skatt. Det som var en marginal på 100 kronor 2022 är i dag ett underskott på 3 900 kronor – varje månad. - Skattesatsen beror mer på inkomstslaget än inkomstnivå. Per betalar högre skattesats på 18 000 kronor i a-kassa än Mariam på 44 400 kronor i lön. Skillnaden är jobbskatteavdraget: 4 600 kronor i månaden för Mariam, ingenting för Per.
- Lika inkomst – helt olika skatt. Martin och Karin har ungefär lika hög inkomst, mellan 80 och 85 000 kronor i månaden, men Karin betalar över tio procentenheter högre skatt än Martin – 34,7 procent mot 24,1.
Utgifterna för typhushållen har ökat med 11,7 procent sedan valet, där bara hyran har stigit med nästan 1 200 kronor per månad. Genom skattelättnader och högre inkomster har dock de tre hushåll som 2022 hade störst marginaler fått det ekonomiskt bättre. För Per – som är arbetslös och redan 2022 hade en skör marginal – har ersättningen sänkts. Tillsammans med högre utgifter innebär det att han nu går back 3 900 kronor – varje månad.
