Ett anständigt liv: referat från releasen

För att få fram vilka konsekvenser en sänkning skulle innebära har Shadé Jalali tittat på vad en sänkning av ingångslönen innebär i kronor för olika hushåll: en ensamstående person, en ensamstående med ett barn och ett par med två barn. Samtliga vuxna är heltidsarbetande med ingångslöner inom handels- samt hotell- och restaurangbranschen. Två branscher som ofta nämns i debatten.

I exemplen har hushållens inkomster ställts mot utgifter som beräknats utifrån både Konsumentverkets budgetkalkyl och Swedbanks beräkning av rimliga utgifter samt Socialstyrelsens riksnorm för skälig levnadsnivå.

Lägstalönerna för medlemmar inom Handels ligger i dag på mellan 12 484 och 19 689 kronor i månaden.

I ett av exemplen ges en kalkyl över vad som blir kvar för en heltidsarbetande person i en klädbutik med en ingångslön som motsvarar detaljhandelsavtalets minimilön på 18 770 kronor. När alla grundläggande utgifter är betalda blir det 1 577 kronor över. Om lönen skulle sänkas med 25 procent går budgeten inte ihop, utan hamnar på –1 818 kronor.

Om samma person hade haft ett barn och bott lite större tillkommer bostadsbidrag, underhållsbidrag och barnbidrag. Då blir det 1 877 kronor kvar till de båda. Vid en sänkning av lönen skulle hushållet ha ett underskott på –476 kronor.

Även i en familj med två heltidsarbetande vuxna och två barn får familjen endast 1 856 kronor kvar att leva på om deras löner skulle sänkas med 25 procent. Utan en sänkning hade de fått 7 000 kronor mer till alla fyra att dela på.

I budgetkalkylerna har inte utgifter som studielån eller hemförsäkring tagits med.

Shadé Jalali anser dessutom att kostnadskalkylerna är satta utifrån en ganska optimistisk nivå, inte minst boendekostnaderna med tanke på att det ofta är svårt att få tag i hyresrätter med rimliga priser på många håll i landet.

Konsekvenserna av en sänkning på 25 procent blir allvarliga, säger Shadé Jalali, både för personerna som drabbas och deras barn, men också för samhället i stort.

Fler skulle tvingas leva på fattigdomsgränsen och bli beroende av bidrag, tvingas ta lån eller jobba extra för att kunna betala sina levnadskostnader.

Shadé Jalali berättar också att när hon skrev rapporten blev det väldigt tydligt att just ensamstående med barn är en särskilt utsatt grupp. Det visar även senare tids rapporter om barnfattigdom och att barnfamiljer vräks. De flesta som vräks är just ensamstående mammor med barn. Bara under det senaste året har 333 barnfamiljer vräkts.

Shadé Jalali ifrågasätter också om samhällets utgiftsnormer för en ”skälig levnadsnivå” även innebär ”ett anständigt liv”. Hon menar att människor måste kunna lägga undan en buffert för oförutsedda utgifter som till läkarbesök eller vid arbetslöshet till exempel. Allt fler har svårt att få full arbetslöshetsersättning i dag då tim- och visstidsanställningar ökat.

En av åhörarna Anny Sandgren, Runö Folkhögskola uppmärksammade att alla kalkyler i rapporten bygger på att man får ut hela sin lön. Hon menar att det också finns en hälsorelaterad problematik som inte finns med i rapporten. Till exempel sänker sjuk- och vab-dagar inkomsten. Om man dessutom tvingas arbeta extra och inte har tid eller ekonomi för hälsofrämjande åtgärder slits man ner snabbare.

I panelen deltog Agneta Berge, nationalekonom och projektledare på LO och Felix König, ordförande för LSU, Sveriges ungdomsorganisationer som samlar 84 olika ungdomsorganisationer och är samtalspartner med Regeringen i ungdomsfrågor. Sophia Lövgren, generalsekreterare på Makalösa Föräldrar skulle också ha deltagit, men fick förhinder.

 Agneta Berge har för fackförbundet Handels räkning undersökt om det finns något positivt samband mellan lägstalöner och sysselsättningsgrad i 27 olika länder. Av de statistiska analyser hon gjort har hon inte kunnat se något som belägger tesen om att sysselsättningsgraden ökar med låga löner. Förhållandet är snarare tvärt om. I länder där lägstalöner är relativt höga är också arbetslösheten jämförelsevis lägre. Rapporten heter ”Hög lägstalön lönar sig”.

Hon berättar också att det i den nationalekonomiska forskningen finns väldigt lite stöd för att sänka lägsta lönerna och att de som argumenterar att en sänkning skulle minska arbetslösheten har en väldigt tunn grund att stå på. Det finns ingen ordentlig forskning som stödjer det, säger Agneta Berge.

Sambanden är komplexa, menar hon. Till exempel kan man tänka sig att en högre lön skapar större motivation och lojalitet hos arbetstagaren. Arbetsgivare som betalar högre lön är förmodligen också mer angelägen om sin personal och kanske satsar på kompetensutveckling, vilket kan öka produktiviteten.

Höjda löner för grupper med relativt marginella inkomster går också oftare till konsumtion, vilket ökar efterfrågan, medan mer pengar i plånboken till de med högre lön går till sparande, poängterar Agneta Berge.

Felix König berättar att en av den mest centrala frågan för dagens unga är svårigheten att bli självständig. I dag är åldern för när unga börjar etablera sig 27 år.

Han tycker att ”Ett anständigt liv” ger en bra bild av situationen och berättar att utmaningarna är stora för unga i dag, både på arbetsmarknaden och när det gäller möjligheten att få ett eget boende. Många unga är också utsatta för diskriminering eller upplever utsatthet på andra sätt. Andelen med psykisk ohälsa är väldigt hög i jämförelse med för tio år sedan. Den här situationen påverkar också hur unga förhåller sig till samhället, menar han, vilket i förlängningen kan få konsekvenser för samhället. Unga måste ges ekonomiska möjligheter för att kunna skapa sig ett bra liv, säger Felix König med eftertryck.

Agneta Berge säger att hon anser att rapporten är viktig också därför att den visar på att många redan i dag är beroende av olika slags bidrag, samhället med andra ord, för att lyftas över en fattigdomsgräns eller få ett anständigt liv, även de med heltidsarbete.

Diskussionen fortsatte kring risken att fenomenet som i USA kallas för ”the working poor”, människor som jobbar heltid men som inte kan försörja sig på det, är på väg hit om lönerna sänks. Agneta Berge uppmärksammar att det redan i dag finns stora grupper i det svenska samhället som lever på väldigt små marginaler. Det är inte omöjligt att vi också här kan börja tala om arbetande fattiga, säger hon.

Stefan Olsson från tankesmedjan Fri värld som är närbesläktat med Timbro väckte frågan om hur de som talar om det här med sänkta ingångslöner tänker sig att det ska genomföras. Han menar att lönesättning är i allt väsentligt fri och undrar vad det är för politisk åtgärd som ska sättas in?

På det svarar Shadé Jalali att politikerna bland annat har lyckats skapa en opinion för introduktionslönerna, vilket innebär att de har lagt sig i lönebildningen trots att de inte ska göra det.

Boa Ruthström som är chef för Arena Idé menar att sänkningen av arbetsgivaravgifterna för unga också varit ett sätt för politikerna att påverka arbetsgivarnas kostnader för arbetskraft.  Annars säger han att det mest konkreta förslaget han sett är det som Jonas Milton, förbundsdirektör på Almega Tjänsteförbunden lagt om att frysa lönerna i tio år. Det skulle i praktiken innebära en sänkning på 20–30 procent då lönen inte följer kostnadsutvecklingen, säger Boa Ruthström och tillägger att det politikerna försöker göra är att skapa en press på de fackliga parterna.

Lisa Pelling som är utredningschef på Arena Idé och leder samtalet tar upp det som hänt i Tyskland, att de politiska partierna kommit överens om en minimilön på 8,5 euro i timmen. I Sverige skulle motsvarande agerande varit ett tecken på att facket har gett upp, säger hon och berättar att de lägsta kollektivavtalade lönerna i Tyskland ligger på runt 4 euro. Den fackliga anslutningen i Tyskland har blivit väldigt låg och tendensen att det går ner finns även i Sverige, säger Lisa Pelling.

Victor Bernhardtz, utredare på det fackliga idéinstitutet Katalys, poängterar att diskussionen visar på att facklig organisering blir allt mer viktig och att fackförbunden måste hitta sätt att organisera fler av dem med osäkra anställningar.

Ali Esbati menar att förslaget om att sänka ingångslönerna visar på en snäv syn på produktivitet. Små marginaler minskar möjligheter att ändra vanor och ta ett annat jobb. Det är en nedbrytande politik som rullar tillbaka utvecklingen och skapar stora konsekvenser för samhället i stort.

Lisa Pelling avslutade samtalet med att bjuda in alla intresserade till Twitter där debatten fortsätter på #anständigtliv

 

Kategorier: