Lisa Pelling svarar Weidmo Uvell om arbetskraftsinvandring

Den 1 juli släppte Arena Idé en rapport om invandringens vinster, med titeln ”900 miljarder skäl att uppskatta invandring”. Rapporten är skriven av Lars-Fredrik Andersson, docent i ekonomisk historia, och Arena Idés chefsekonom Sandro Scocco, tidigare bl a direktör på AMS och chefsekonom på Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS). Den har väckt stor uppmärksamhet. En av dem som kommenterat rapporten är Dagens Industris ledarskribent Rebecca Weidmo Uvell (Di 2/7).

Weidmo Uvell sprider några tyvärr vanligt förekommande missuppfattningar om arbetskraftsinvandringen till Sverige.

1. Fackföreningar har aldrig haft veto i frågor om arbetskraftsinvandring. 2008 (och inte 2006 som Weidmo Uvell skriver) infördes nya regler för arbetskraftsinvandring. Den arbetsmarknadsprövning som avskaffades då var en myndighetsprövning som gjordes av Arbetsmarknadsstyrelsen (senare Arbetsförmedlingen). Både fack och arbetsgivare hade en rådgivande roll, ingen av dem hade veto.

2. Det fanns en bred politisk enighet om att införa en arbetsmarknadsprövning av arbetskraftsinvandringen 1968. Såväl de båda borgerliga regeringarna på sjuttiotalet som Carl Bildts regering 1991-1994 behöll arbetsmarknadsprövningen.

3. Arbetsmarknadsprövningen avskaffade inte arbetskraftsinvandringen. År 2000 beviljades t ex 15 759 arbetstillstånd (varav 3185 var tillstånd till medborgare i länder som senare blivit EU-medlemmar). Det är nästan exakt lika många som beviljades förra året: 15 872. Statistik över uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl 2000-2014 finns lätt tillgängliga på Migrationsverkets hemsida.

Att ta emot människor på flykt undan förtryck och förföljelse, och att ge människor en möjlighet att återförenas med sin familj i Sverige, är en fråga om humanitet och respekt för mänskliga rättigheter. Det är värden som inte kan mätas i pengar. Dock kan även asylinvandring ge ett positivt bidrag till svensk ekonomi. De flesta människor som flyttar till Sverige, oavsett skäl, får jobb och bidrar till vårt gemensamma välstånd. Tack vare att gruppen inflyttade svenskar är yngre än gruppen infödda, är bidraget positivt trots att andelen sysselsatta under vissa perioder varit lägre än för befolkningen som helhet. Lars-Fredrik Andersson och Sandro Scoccos rapport visar att invandringen till Sverige, såväl när den dominerades av arbetskraftsinvandring som när den, som nu, domineras av asyl- och anhöriginvandring, har gett ett positivt bidrag till statskassan. Det gäller varje enskilt år sedan 1950, förutom under 90-talskrisen.

Lisa Pelling

Statsvetare och utredningschef på Arena Idé