Arbetsmiljöprojektet (AML 40 år) – Rapport
Bakgrund
Arbetsmiljölagen, AML, fyller 40 år 2017. Den antogs av Sveriges riksdag 1977, vilket innebär att problembeskrivningar, utredningsunderlag, forskning, med mera som låg till grund för lagen, är ännu äldre. Samhället, arbetsmarknaden och arbetslivet har radikalt förändrats sedan 1970-talet. Lagen har i och för sig ändrats och kompletterats vid ett flertal tillfällen efter 1977. Trots det finns det viktiga problemområden som saknas och lagen är delvis otidsenlig.
Flera fackliga organisationer har prioriterat arbetsmiljöfrågorna de senaste åren och decennierna, men tycker att det inte gett tillräckliga resultat. På våra jobb finns fortfarande de traditionella riskfaktorerna kvar. Ensidiga arbetsställningar leder till belastningsskador, farliga ämnen ska hanteras, olycksfall, ibland med dödlig utgång, är fortfarande vanliga inom vissa branscher.
Till har det den senaste tiden kommit allt fler rapporter om växande psykosociala problem. Förutom det individuella lidandet utmanas samhällsekonomin av långa sjukskrivningar kopplade till en allt tuffare psykosocial arbetsmiljö.
Projektet
Projektets syfte har varit att i ett antal seminarier belysa den aktuella utvecklingen inom arbetsmiljöområdet. Projektets grundtanke har varit att lyfta fram dagens kunskaper och erfarenheter. Ett viktigt tema har varit att diskutera behovet av förändringar i lagstiftning och annan reglering av arbetsmiljön.
Arbetsmiljöfrågorna regleras även i avtal mellan parterna. Avsikten har inte varit att behandla partsgemensamma frågor även om sådana frågor ibland har berörts i seminarierna.
Projektet har varit brett i meningen att det behandlat den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön samt de arbetsrelaterade sjukdomarna. Det har spänt över hela arbetsmarknaden, såväl den privata som den offentliga sektorn. Arbetsmetoden har varit seminarier där vi med hjälp av forskare, experter från berörda myndigheter, fackförbund och andra organisationer, dels belyst viktiga problemområden, dels diskuterat hur arbetsmiljöarbetet i dagens läge bör bedrivas på lokal och nationell nivå samt vilka institutioner och verktyg som är nödvändiga.
Nedan finns en kort presentation av seminarierna.
Deltagare
Projektet har haft en unik bredd. Sju fackförbund från LO, TCO och Saco har deltagit. Tillsammans representerar de en majoritet av de organiserade löntagarna och en rik variation av branscher och sektorer av arbetsmarknaden.
De deltagande förbunden har varit:
- Akademikerförbundet SSR (Saco)
- Byggnads (LO)
- Fackförbundet ST (TCO)
- IF Metall (LO)
- Kommunal (LO)
- Unionen (TCO)
- Vision (TCO)
Seminarierna
Vi har genomfört sex stycken kunskapsbyggande och opinionsbildande seminarier. Vi har bjudit in forskare, berörda myndigheters experter och arbetsgivarföreträdare för att låta dem ge sin bild av utvecklingen, men också diskutera vad som behöver göras. Vid de flesta av seminarierna har också fackliga företrädare från de förbund som drivit projektet deltagit med sina specifika erfarenheter och kommentarer.
Här följer en kort presentation av teman och huvudföreläsare. Utförligare referat kan du läsa här.
Seminarium I: Den psykosociala arbetsmiljön (20 januari 2016)
En genomgång av utvecklingen för olika diagnostyper vid arbetsrelaterade sjukskrivningar baserat på statistik från Försäkringskassan och en kunskapsöversikt om arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning.
Föreläsare:
Eva Vingård, professor emeritus, Uppsala universitet.
Ulrik Lidwall, civilekonom och medicine doktor, analytiker på Försäkringskassan.
Seminarium II: Det riskfyllda jobbet (16 februari 2016)
Seminariets fokus låg på de ”klassiska” arbetsskadorna och olyckorna. Hur ser utvecklingen ut? Vad kan vi göra för att minska skadorna och vilka för- och nackdelar har de vanligaste sätten att arbeta förebyggande?
Föreläsare:
Marianne Törner, medicine doktor vid institutionen för Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet.
Kjell Blom, utredare på Arbetsmiljöverket.
Dessutom deltog Irene Wennemo, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet, som redovisade huvuddragen i regeringens arbetsmiljöstrategi.
Seminarium III: Genusperspektiv på arbetsmiljön (15 mars 2016)
Är arbetsmiljön ett könsblint system? Hur skiljer sig mäns och kvinnors arbetsmiljö åt? Kan man öka genusmedvetenheten vid inspektioner? Det var några frågor som stod i centrum för det tredje seminariet.
Föreläsare:
Annika Härenstam, professor, institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet.
Kersti Lorén, arbetsmiljöinspektör, Arbetsmiljöverket.
Seminarium IV: En 40-åring i behov av förnyelse? (19 april 2016)
2017 fyller arbetsmiljölagen 40 år. Hur väl lagen fungerar i dagens arbetsliv med globalisering, nya anställningsformer och entreprenörskedjor stod i centrum vid det fjärde seminariet. Ger lagstiftningen det stöd som övervakarna av arbetsmiljön behöver? Och är den i huvudsak anpassad till männens arbetsmarknad?
Föreläsare:
Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt, Örebro universitet
Olov Östensson, arbetsrättsjurist vid LO-TCO Rättsskydd.
Seminarium V: Kvinnors och mäns arbetsvillkor – hur påverkas hälsan? (2 september 2016)
Ett frukostseminarium där en ny kunskapssammanställning om kvinnors och mäns skilda arbetsvillkor presenterades.
Föreläsare: Magnus Sverke, professor i arbets- och organisationspsykologi, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Seminarium VI: Hur mår företagshälsovården?(28 september 2016)
I det här seminariet stod företagshälsovårdens roll i arbetsmiljöarbetet i centrum. Borde kravet på företagshälsovård vara hårdare reglerat i lag och avtal?
Medverkande:
Anna Bergsten, arbetsmiljöexpert, Svenskt Näringsliv.
Mikael Dubois, utredare, TCO.
Peter Munck, VD för Sveriges Företagshälsor.
Anders Hammarbäck, regeringens processledare för arbetet med partsöverenskommelser som syftar till att minska sjuktalen.
Seminarierna har överlag varit välbesökta med det första i topp med över 150 deltagare. Det har också varit en bra mix av deltagare. Företrädare för fackförbund och arbetsgivarorganisationer, arbetslivsforskare, experter från berörda myndigheter och journalister har suttit i publiken vid samtliga seminarier.