Chefsekonomens lästips 10

Chefsekonomens kommentar

Låt extravalet stå mellan sänkt löner eller offensiva satsningar!
Hemmavid har vi fullt upp med den politiska krisen och extravalet, men utomlands fortsätter debatten kring tillväxt, arbetslöshet och löner. Det blir allt mer uppenbart att kombinationen åtstramande finanspolitik och expansiv penningpolitik inte klarat att få den globala ekonomin i balans (här). Som tidigare noterats i Lästipsen är det just detta recept som även sittande regering valt. Enligt Finansdepartementet är nästa år budget ”något åtstramande”. En vän av ordning tänker kanske; men hallå, regeringens budget ska ju inte genomföras! Alliansen vann ju omröstningen. Men i denna avgörande fråga för tillväxt och sysselsättning råder det märkligt nog totala enighet över blockgränserna. Alla riksdagspartier ställer sig bakom att fortsätta en politik som i sex år visat sig helt oförmögen att lösa problemen. Att penningpolitik inte räcker är idag tydligt (här) och att riskerna med att fortsätta försöka lösa problemen med bara penningpolitik är också uppenbara (här). Extravalet kan bli en möjlighet att rätta till detta. Budget för 2015 är redan beslutad, minnesgoda kommer ihåg att det var därför regeringen avgick, men 2016 års budget ska beslutas efter extravalet. De rödgröna borde därför ta chansen och göra budgeten för 2016 åtminstone ”något expansiv”, förutsättningarna för detta är extremt goda (här). Ska krisen lösas med åtstramande budget, sänkta löner och försvagad arbetsrätt eller med offensiva satsningar på utbildning, forskning och infrastruktur? Varför inte låta svenska folket välja?

Sandro Scocco, chefsekonom

______________________________________________________________________________

ILO: Global lönetillväxt stagnerar och ligger under tillväxttakten före krisen
I en ny rapport från ILO varnas för att lönerna ökar för långsamt för att upprätthålla normal tillväxt och inflation, detta gäller särskilt OECD-länderna. Lönerna halkar påtagligt efter produktivitetsutvecklingen och är en drivkraft för ökade inkomstskillnader.
Global Wage Report

Insatser för långtidsarbetslösa bra, men kunskap saknas för effektiv design
Arbetsmarknadspolitiska program ser olika ut i Europa och USA. Europeiska länder lägger upp till 2 procent av BNP på programmen, USA och Storbritannien 0,13 och 0,4 procent. Programmen har vuxit i betydelse sedan 2007, men om och varför de fungerar är fortfarande oklart. Majoriteten av studierna på området visar positiva effekter. Men mycket arbete kvarstår i alla länder för att uttömmande utvärderingar ska kunna göras.
Lawrence F. Katz, Kory Kroft, Fabian Lange, Matthew Notowidigdo

Japans exceptionella penningpolitik räcker inte
Med en tredubbling av den monetära basen på mindre än två år och en depreciering av valutan med 53 procent står Japan med en inflation på bara en procent. Insatserna är tänka att kick-starta ekonomin, men den verkar inte längre kunna leverera inflationsmålet. Det historiska epoken som levererade tillväxt och inflation kan vara över. Stagnation verkar vara den nya långsiktiga trenden.
Edward Hugh

På väg mot valutakrig
Den välkända ekonomen varnar för ”beggar-thy-neighbor”-politik i spåren av de nya kvantitativa lättnader som Japan nu vidtar. Genom att andra länder inte vill se sin konkurrenskraft försvagas så spår han att liknande åtgärder från andra central banker, även den svenska. Det skulle, enligt Roubini, vara en betydligt klokare politik att stimulera ekonomin via statsbudgeten än via ytterligare mer expansiv penningpolitik.
Nouriel Roubini

Inflation tack
Tidigare användes finanspolitik flitigt för att stabilisera efterfrågan. Synen på dess effektivitet ändrades i och med att allt fler länder övergav sina fasta växelkurser. Detta har lett till ett tillstånd av inaktivitet från statens sida som idag är djupt problematisk. Konjunkturen, tillväxten och inflationen kräver en expansiv finanspolitik, tvärt emot vad som ofta bedrivs i väst idag.
Simon Wren- Lewis

Lönepress i Storbritannien, samma nivå som 1988 för unga
Allas löner är pressade i Storbritannien, men unga i osäkra arbeten har det värst. Generellt har de reala lönerna har backat med 8,8 procent i sedan 2008. För de mellan 18 och 25 år är reallönerna nere på samma nivå som 1988. Lånelönejobben driver ner genomsnittet till negativt för 2014, exkluderas de är reallöneökningen +0,1 procent.
Chris Giles

Fler lästips hittar du här