Chefsekonomens lästips 15

De parasitära elementen

Det finns en klassisk höger-vänster position i hur lågkonjunkturer ska bekämpas. Högern (nyliberaler) förordar traditionellt så kallade utbudsreformer, det vill säga åtgärder som enligt deras förmenade förbättrar ekonomins funktion, medan vänstern (Keynesianer) traditionellt förordar efterfrågestimulanser. Högerns recept har sedan förra sekelskiftet varit sig rätt likt, med skiftande teoretisk bas. Gustav Cassel, världsberömd svensk nationalekonom, skrev exempelvis redan 1932 inför socialdemokraternas makttillträde att införandet av en arbetslöshetsförsäkring skulle innebära ”orimliga och oöverskådliga anspråk på statskassan” och att arbetarna skulle med hjälp av denna kunna upprätthålla ”orimliga löner” och därmed öka arbetslösheten. En arbetslöshet som redan var skyhög efter finanskrisen 1929. Otto Hjärte som representerade högern i riksdagen konstarerade samtidigt ” … den nuvarande socialförsäkringen utgör en moralisk fara för hela folket genom möjligheten för parasitära element att utnyttja förmåner som socialförsäkringen erbjuder för simulanter och arbetsskygga”. Känns det igen? Den striden vann vänstern, både i riksdagen och när det gäller problemformuleringen. 30-tals krisen kom att definieras som en efterfrågekris. Det gick att ha en a-kassa utan orimliga löneökningar och sjukförsäkringen ansågs också, till relativt nyligen, i huvudsak användas av sjuka och inte av parasitära element. Striden pågår som sagt var fortfarande, inte minst när det gäller Grekland. En grupp ekonomer fokuserar på utbudsreformer och en på brist på efterfråga. Här är dock historien en annan, här vann Cassel och hans lärjungar, vilket man får konstatera att de gjort en längre tid i de flesta frågor. I Vollrath’sartikel görs dock ett intressant case för att inte ens om man tror på stora effekter av utbudsreformer ökar de påtagligt tillväxten på kort sikt. Då måste vi dessutom bortse ifrån att de senaste 30 årens massiva avregleringar, sänkta skatter och försvagade socialförsäkringssystem knappast lett till det lyckorike som utlovades, tvärtom är tillväxttakten låg och arbetslösheten hög. I framgångslandet Sverige har exempelvis BNP per capita tillväxten varit noll sedan 2006. Inte imponerande. I stick to my guns och satsar på att det är bristen på efterfråga som är spöket som hemsöker västvärlden – inte de parasitära elementen.

Sandro Scocco, Chefsekonom Arena Idé

Vi kan inte reformera oss till stark tillväxt på kort sikt
Reformer som höjer potentiell BNP ger marginell ökning av årlig tillväxt. Över tid får det stora effekter men inte på kort sikt. Adopterade Grekland, tysk kultur, institutioner, förtroende och teknologi skulle tillväxten komma upp i 4 %. För att sedan sakta falla. För att kraftigt höja tillväxten i relativt utvecklade ekonomier måste nån spendera mer pengar, om staten gör det kan det höja tillväxten idag nästa år och åren efter.
Dietz Vollrath

En genomgång av konceptet löneledd tillväxt
De senaste 30 årens liberala tillväxtteorier har levererat instabil export- och skulddriven tillväxt. En ny period med löneledd tillväxt som återhämtningsstrategi kan öka efterfrågan och höja tillväxttakten i produktiviteten.
Engelbert Stockhammer

The Great Divide – Unecual Societies and what can be done about them.
Ojämlikheten vi ser är ett politiskt val som vi har gjort. Omstruktureringen av ekonomin har inte gett högre tillväxt, det har lett till mindre tillväxt, högre arbetslöshet och högre fattigdomsnivåer. Joseph Stiglitz föreläser om sin nya bok, sin syn på ekonomi och sin tid i den politiska debatten.
Joseph Stiglitz

Höjda minimilöner höjer allas löner
Kraftiga höjningar av minimilönen i USA ledde till löneökningar på 30-40 procent för arbetsstyrkan som helhet inom detaljhandeln trots att bara 5-10 procent påverkades direkt av lagstiftningen.
Ben Zipperer

Fritt skolval har lett till ökad etnisk segregering
I kommuner där skolval till friskolor har blivit mer utbrett, har även den etniska segregationen i skolan ökat på ett sätt som inte skett i kommuner där skolval är mindre vanligt. Sambandet kvarstår efter att IFAU har tagit hänsyn till boendesegregation, som förklarar den största delen av ökningen.
Böhlmark, Holmlund & Lindahl

Grekland är inte Tyskland 1953 där skulder avskrevs, men det borde det vara.
Den tyska skuldreduceringen kom till av flera skäl. Den politiska debatten var mycket pragmatisk, inte moraliserande, Tyskland var extremt viktig för europeisk ekonomi och fred, kalla kriget krävde att Tyskland säkrades som en del av ”Väst” och för USA var summan liten i sammanhanget. Europa skulle tjäna på att lära av tidigare erfarenheter, men Grekland är inte Tyskland och året är inte 1953.
Timothy W Guinnane

Nya mätmetoder visar lägre inkomströrlighet i toppen
Ny data i USA visar på lägre inkomströrlighet än tidigare studier och kraftigt avtagande rörlighet högre upp i inkomstdistributionen. Bland män förklarar föräldrars inkomster 52 procent av barnens, motsvarande för kvinnor är 47 procent.
Mitnik, Bryant, Weber och Grusky

Är Kinas tid med extremt hög tillväxt över?
Ett outvecklat inland, låg faktorproduktivitet, kraftiga regleringar på finans- och arbetsmarknaden och inom handeln ger stort utrymme åt fortsatt reformarbete och tillväxtpotential i Kina, samtidigt står landet inför stora demografiska utmaningar, en sjuknad produktivitetstillväxt och allt högre lönenivåer. Kina följer idag Japan och Sydkoreas tillväxtkurva vilket siar om allt lägre tillväxt de kommande 30 åren.
Zheng Liu

Bör räntan ta hänsyn till bostadspriser?
Låg ränta stimulerar ekonomin i allmänhet men bostadspriser i synnerhet. Med stora makroekonomiska risker i kölvattnet. Internationell data visar att en höjning av räntan med en procentenhet sänker bostadspriserna med omkring 4,4 procent över tid. Att motverka prisökningen i USA 2000- 2006 skulle ha krävt omkring 8 procentenheter högre ränta vilket i sig hade orsakat en recession.
Jordá, Schularick & Taylor

Fler lästips hittar du här…
För att prenumerera på lästipsen anmäl dig i högerspalten. Eller följ oss på Facebook / Twitter