Chefsekonomens lästips 16
Ett pris att ta med en nypa salt!
På SvD Brännpunkt skrev Robert Boije och Thomas Ljunglöf, båda från Saco, att höjd statlig skatt inte ökar skatteintäkterna utan bara är skadlig symbolpolitik. Att skattehöjningar inte leder till ökade inkomster bygger på den så kallade Laffer-kurvan. Paul Krugman menar att den aldrig varit mainstream bland akademiska forskare, men i Sverige är den populär under det mer prosaiska namnet självfinansieringsgrad. Enligt Peter B. Sörensen (2011) är exempelvis avskaffandet av värnskatten inte bara självfinansierande, utan betalar sig dubbelt upp. I en vetenskaplig artikel konstaterar Spencer Bastani och Håkan Selin (2014) att om Sörensens påstående stämmer så borde vi alltså se en anhopning av omotiverade höginkomsttagare precis under inkomstgränsen för värnskatt. Resultatet visar dock att det i verkligheten inte finns någon sådan anhopning av omotiverade höginkomsttagare vid värnskattens brytpunkt. I min replik i SvD konstaterade jag att det inte är särskilt svårt att förstå, även med ytliga kunskaper om arbetsmarknaden. Kanske beror tron på självfinansiering på både för dålig och för mycket matematik i dagens nationalekonomi och inte minst för lite verklighet. Robert Solow varnade redan i sitt nobelpristal 1987 för att de då starkt framväxande matematiska makromodellerna i både antagande och implikationer låg långt ifrån en rimlig beskrivning av verkligheten. Trögrörliga priser finns överallt för de som vill se och man får blunda hårt för att missa det. För att inte dras med i feltänket föreslog Solow en försiktig strategi: Suppose someone sits down where you are sitting right now and announces to me he is Napoleon Bonaparte. The last thing I want to do with him is to get involved in a technical discussion of cavalry tactics at the Battle of Austerlitz. If I do that, I’m getting tacitly drawn into the game that he is Napoleon Bonaparte. Det Solow framförallt syftade på var två efterkommande pristagare, Robert Lucas och Ed Prescott, vars modelltänk i förlängningen knäckte Grekland, innan modellen dömdes ut av IMF. Folk konsumerade inte mer av offentliga nedskärningar, det blev bara ännu sämre. En lite påminnelse om att nationalekonomi inte är en naturvetenskap. Till nobelpristagare i ekonomi behövs ett medföljande saltkar, det behövs inte för de övriga.
Sandro Scocco, Chefsekonom Arena Idé
Skattesänkningar för höginkomsttagare leder inte till ekonomisk tillväxt
Bland de ekonomer som har fel oftast hör definitivt de som förutspår att skattesänkningar för höginkomsttagare ska ge en rejäl skjuts till ekonomin. Ser man till Amerikansk ekonomisk politik sen 70-talet så har sambandet istället oftast varit det motsatta, med uppgångar efter demokratiska skattehöjningar och nedgångar efter republikanska skattesänkningar.
Paul Krugman
Inget berg av löntagare i inkomstgruppen precis under gränsen för höjd marginalskatt
Ekonomer varnar ofta politiker för riskerna med för hög marginalskatt. Tanken är att folk kommer att sluta anstränga sig om belöningen för att jobba hårdare förvinner i skatt. En konsekvens borde i så fall bli att många väljer att sluta anstränga sig precis innan deras lön går över gränsen för höjd marginalskatt. Vi borde således förvänta oss att löntagarna hopar sig precis innan en sådan gräns. Forskningen visar dock att det helt saknas sådana klumpar i den svenska lönespridningen.
Spencer Bastani och Håkan Selin
Ekonomisk politik maskeras i matematik för att verka vetenskaplig
Kopplingen mellan verkligheten och de matematiska modeller ekonomer använder för att förklara den bör vara robust. Bara då kan modellen säga något väsentligt om världen vi lever i. Det finns dock ett effektivt sätt att få en teori att verka plausibel, trots att kopplingen mellan modell och verklighet är svag: pynta den med ett par matematiska formler.
Paul Romer
Kris i matematikfrågan
De senaste åren har en debatt först bland makroekonomer om matematikens status inom ämnet. Flera ledande ekonomer, exempelvis Paul Romer och Paul Krugman, har gått ut och klagat på vad de anser vara en slapp tillämpning av matematik och formella argument bland vissa forskare. Denna slappa användning har getts det nedlåtande namnet ”mathiness”. Andra röster går ett steg längre och menar att makroekonomi överhuvudtaget är en dålig arena för matematiskt resonerande, eftersom de begrepp som finns för att beskriva den makroekonomiska verkligheten är för oprecisa för att användbara slutsatser ska kunna nås genom formella argument.
Noah Smith
Hyrorna ökar mer än lönerna för låginkomsttagare i USA
Enligt nya siffror från amerikanska Census bureau har lönerna bland låginkomsttagare inte ökat i samma takt som deras boendekostnader. Sen 2007 har hyrorna ökat med 4 %, medan lönerna under samma period minskat med 7 %.
Alicia Mazzara
Hur stora blir de samhällsekonomiska vinsterna av investeringar i infrastruktur?
Enligt beräkningar gjorda på kanadensiska förhållanden så genererar statliga investeringar i infrastruktur stora vinster för samhället, både på kort och lång sikt. En investering på 50 miljarder dollar uppskattas öka BNP med 1,42 dollar per investerad dollar på kort sikt, och mellan 2,46 till 3,83 dollar på längre sikt.
Broadbent institute
Invandringen är en vinstaffär för Europa
En ny rapport från Credit Suisse visar att Europa gynnas ekonomiskt av den senaste tidens stora flyktingströmmar, både på kort och lång sikt. Eftersom större delen av de pengar ett land spenderar på flyktingmottande kommer att gå tillbaka in i ekonomin i form av konsumtion av mat och husrum, så för flyktingarna med sig en ekonomisk stimulans till mottagarlandet. I och med flyktingarnas gynnsamma demografiska sammansättning så gynnas också mottagarlandet på lång sikt, eftersom de i större utsträckning än ursprungsbefolkningen är i arbetsför ålder.
Credit Suisse
Invandring innebär höjda löner för inhemsk arbetskraft
Bör man anta en konstant näringsstruktur eller en konstant lönestruktur när man tittar på invandringens effekter? Alltså, ska man se de jobb som finns i ett land som olika slags ämbeten som innehas av landets innevånare – vilka det än är – eller ska man anta att invånarnas produktivitet är essentiella egenskaper som inte förändras beroende på vilka som befolkar arbetsmarknaden? Forskning på danska förhållanden visar att invandring leder till att den inhemska arbetskraften i hög utsträckning byter upp sig till högre betalda jobb, det vill säga tillträder högre ämbeten i näringsstrukturen, vilket är en nödvändig effekt för att näringsstrukturen ska antas vara konstant.
Jonas Vlachos
Fler lästips hittar du här…
För att prenumerera på lästipsen anmäl dig i högerspalten. Eller följ oss på Facebook / Twitter