Chefsekonomens lästips 7

Chefsekonomens kommentar | Inflation utan löneinflation – den sämsta av världar

Det går trögt i EU och det går trögt i Japan. Det gör att dessa nu jämförs allt oftare. Vad har de då gemensamt? För det första att inflationen är för låg och för det andra måste efterfrågan hållas under armarna med olika stimulanser. I Japans fall med full kraft från både finans- och penningpolitik och i Europa i huvudsak via penningpolitik. En annan sak de har gemensamt är en alldeles för låg löneinflation (se bland annat artikel av Simon Wren-Lewis och Edward Hugh).

Om inflationen (KPI) tar fart, utan att de beror på ökad löneinflationen (ULC), leder det bara till fattigare löntagare – som det ser ut att bli i Japan (se Hugh). Då stiger priserna därför företagen känner att efterfrågan tål det, utan att de behöver höja lönerna, p.g.a. allt för svaga löntagare. I ett sådant läge så går stimulanserna till ökade vinster (eller alternativt ökade importpriser).

I den ekonomisk-politiska debatten behövs ett betydligt större fokus på löneinflation (se artikeln David G. Blanchflower and Adam S. Posen). Inflation utan löneinflation är den sämsta av världar. Jag skrev om löneinflation (DI 5/6-13) i relation till penningpolitiken förra året. Att Japan nu kan ha 3,7 procents arbetslöshet utan löneinflation får en också att fundera över skattningarna av den naturliga arbetslösheten (Nairu); Varför ligger Nairu under 3,7 i Japan och runt 6,5 i Sverige? Är vi säkra på att det är fel på arbetskraften och inte beräkningarna? Lyssna gärna på ScoccoMolin´s ekonomipod där vi försöker reda ut begreppen kring Nairu. (ScoccoMolin -ekonomipodd)

Investeringar i snabbtåg gynnar kapitalintensiv industri.
Med en ny modell för utvärdering av investeringar i snabbtåg (och liknande infrastruktur) hittar författarna att kapitalintensiv industri har mest att vinna. Förklaringen ligger i att dessa industrier har mest att vinna på de minskade transportkostnaderna och regionutvidgning, vilket innebär att får en större tillgång till möjliga underleverantörer.
Andrew B. Bernard, Andreas Moxnes, Yukiko Umeno Saito

Inget utbildningsgap. Normalarbetaren och arbetssökaren har högre utbildning än jobbet kräver.
Att arbetslösheten är lägre bland högutbildade betyder inte att de lågutbildades största problem är deras låga utbildning. Den normala anställde och arbetssökaren är snarare överutbildad än underutbildad för de jobb de utför eller söker. Människor med hög utbildning kan alltid söka jobb som de är överkvalificerade för, lågutbildade kan inte göra detsamma.
Peter Capelli

Tysk lönestagnering, en våt filt på Eurozonens ekonomi.
Tysklands stagnerade reallöner under krisåren har skapat en obalans inom unionen där landet har sugit upp en stor del av återhämtningen i Europa. Lösningen skulle vara ökad finansiell stimulans i hela Eurozonen, men budgetregler och Tysklands relativt goda ekonomi gör dem ovilliga att låta unionen gå den vägen.
Simon Wren-Lewis

Löneinflation i Japan obefintlig trots Abenomics?
Efter årtioende av svag tillväxt och låg inflation introducerades Abenomics i Japan; kraftigt stimulerande penningpolitik, stora finanspolitiska stimulanser parat med strukturella reformer. Förhoppningen var att få igång både tillväxt och inflation. Nu visar det sig att trots 3,7 procent arbetslöshet är löneinflationen noll. Kombinerat med ändå något stigande konsumentinflation får löntagarna det sämre utan att tillväxten tar fart. Stimulanserna förefaller istället öka vinsterna.
Edward Hugh

Dold arbetslöshet pressar löner
De som fallit ur arbetskraften, som inte söker eller har arbete, inte studerar eller är i något program utövar trots sin inaktivitet ett tryck nedåt på lönerna. Författarna hittar signifikanta tecken på att den dolda arbetslösheten håller tillbaka löneutvecklingen trots att den öppna arbetslösheten sjunker. Den öppna arbetslösheten riskerar att underskatta de lediga resurserna i ekonomin och därmed orsaka en för återhållsam stabiliseringspolitik. Författarna föreslår därför att löneinflation blir en bidragande faktor i centralbankens inflationsbedömning,
David G. Blanchflower and Adam S. Posen

Höjd minimilön höjer lönen och ökar inte arbetslösheten.
Samtliga decilgrupper i USA såg sina löner minska, utom den lägsta. Som såg en marginell höjning av lönerna. Varför kan de med lägst utbildning, längst ner på skalan av arbetare höja sina löner när alla andra minskar? Helt enkelt därför att 13 delstater höjde sina minimilöner. Realönerna för de med lägst inkomst ökade med 1 % i delstater som höjde minimilönen och minskade med 0,1 % i delstater som inte höjde minimilönen. Dessutom såg de lönehöjande delstaterna sin sysselsättning öka snabbare än andra delstater och sin arbetslöshet minska i samma utsträckning som resten.
Jared Bernstein