Den svenska modellen – hela listan | Ny podd

Allmänt, Blogg, Ekonomipodden

Alla från Kd till S vill krama den svenska modellen. Men vad blir egentligen kvar när vad som helst verkar kunna klämmas in i begreppet? Detta är den svenska modellen – vi har hela listan.

Först ville Centerpartiet och Liberalerna lagstifta om lönerna. Sen ville Socialdemokraterna gå ut i en kampanj för att värna den svenska modellen, under stridsropet att välfärden behöver fler anställda. Sedan hävdade Kristdemokraterna att LO kidnappat den svenska modellen genom Rehn-Meidner-modellen från 1951. Alla verkar ha sina egna definitioner av den svenska modellen. Detta behöver redas ut av Pengar och politik.

Sandro Scocco inleder med att konstatera att det förefaller finnas en förvirring kring den svenska modellen.

Saltsjöbadsavtalet, en viktig milstolpe i den svenska modellen, är ingen konsensusmodell utan en konfliktlösningsmekanism, menar Sandro. Facket fick organisera sig, arbetsgivarna fick leda och fördela arbetet och socialdemokratin fick föra den ekonomiska politiken.

Rehn-Meidner-modellen från 1951 är ett påhäng på Saltsjöbadsavtalet och ett sätt att lösa alldeles för snabba löneökningar i en efterkrigsboom.

Kristdemokraterna har fel. Rehn-Meidner-modellen har ingenting med enkla jobb att göra. Vilken typ av jobb vi har i Sverige handlar om andra faktorer som till exempel Baumol-effekten.

Den svenska modellen skapades som en kompromiss mellan arbetsgivare och arbetstagare i en korporativ stat, och inkluderar den solidariska lönepolitiken, arbetsrätten, en hög a-kassa med inkomstbortfallsprincip, en aktiv arbetsmarknadspolitik, kollektivavtal med rättslig verkan och centrala förhandlingar där arbetsmarknadens parter beslutar löner.

Bitarna hänger ihop och stärker varandra. Urholkas en del så påverkas också de andra.

Att arbetslinjen skulle stå emot en bidragslinje som regeringen Reinfeldt hävdade är en historieförfalskning av guds nåde, enligt Sandro Scocco. Idén med arbetslinjen är att socialförsäkringarna kopplas till att du ska arbeta.

Det är mer oklart om välfärdsproduktion kan sägas vara en del av den svenska modellen. Det är en del av en allmän utveckling av välfärdsstaten som erövrat många länder. Däremot bygger den svenska välfärdsmodellen i hög utsträckning på att två personer i hushållet tjänar pengar.

1971 lade arbetsgivarna upp strategin att gå i konflikt med korporativismen när man såg slutet på den socialdemokratiska hegemonin. 1982 föll de centrala förhandlingarna när arbetsgivarna köpte ut Metall i en särlösning. 1991 klev SAF ur alla styrelser. 1992 övergavs fullsysselsättningsmålet. Alliansregeringen sänkte a-kassan och differentierade a-kasseavgifter. 2016 brakade LO-samordningen samman. Vi har färre i a-kassan, facken och en försämrad arbetsrätt. Den svenska modellen som vi en gång definierade den, finns inte idag.

 

Prenumerera på podden via:

RSS: Feedburner Spelare: ItunesAcast

Facebook: Pengar och Politik eller Arena Idé

Twitter: Arena Idé