EVA VINGÅRD: Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Referat från ett föredrag som hölls inom ramen för en seminarieserie inför att arbetsmiljölagen fyllde 40 år, som Arena idé anordnande 2016 tillsammans med sju fackförbund.

Kort om begreppen arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Arbete kan se ut på många olika sätt, och hur vi upplever arbetet beror på vilka vi är samt olika faktorer i arbetet, både av fysisk natur som tunga lyft, och besvärliga arbetsställningar och av mentalt krävande natur, som till exempel krav, kontroll, socialt stöd, rollkonflikter, med mera. Arbetet är oftast bra för hälsan. Forskning om arbetslöshet har bland annat visat att arbetet skapar mening, status och identitet och uppmanar till aktivitet och kreativitet. Men skadliga arbeten och exponeringar i arbetet finns också som påverkar vår fysiska och mentala hälsa negativt.

Det andra begreppet, psykisk ohälsa, är ett ännu mer komplext och luddigt begrepp. Begreppet kan ha utvecklats med syfte att “avstigmatisera” psykisk sjukdom. Psykisk ohälsa innefattar till exempel diagnoser som depression, ångestsyndrom, paniksyndrom, fobier och posttraumatiskt syndrom, men inte svårare psykiska sjukdomstillstånd som schizofreni och svår bipolär sjukdom.

Studier har visat att de flesta med en psykisk diagnos eller psykiska symptom inte är sjukskrivna. Trots detta finns resultat från undersökningar som visade att en tredjedel av Danmarks befolkning någon gång under livet får specialistvård inom psykiatrin. Varje år görs 250 000 besök hos psykiater och 50 000 personer ges årligen psykiatrisk slutenvård i Sverige. Dessa siffror är höga med tanke på att det enbart är de mest komplicerade fallen som får tillgång till en psykiater.

Ibland kan det finnas en felaktig föreställning att psykisk ohälsa inte är en sjukdom, utan snarare ett tecken på svaghet. Men givetvis är det med psykisk ohälsa som med andra sjukdomar. Det finns olika klassificeringssystem för sjukdomar, och precis som alla andra sjukdomar finns det även klassificering av psykiska sjukdomar. Syftet är framförallt för att kunna få rätt diagnos för att i sin tur kunna få rätt medicin och behandling.

Det tredje begreppet, sjukskrivning, är en åtgärd som vidtas när en person på grund av sjukdom inte kan utföra sitt arbete. Arbetets krav och flexibilitet spelar stor roll för om man behöver sjukskriva sig eller inte, detta är viktigt att komma ihåg när man tittar på sjukskrivningssiffrorna och vem som är sjukskriven.

Slutsatser från rapporten En kunskapsöversikt – psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro

De slutsatser man kunde dra utifrån de studier som gjorts tidigare var främst att ett så kallat “spänt arbete” ökar risken för depression och för sjukskrivning för depression hos män. Ett spänt arbete kännetecknas av att man har höga krav i sitt arbete, samtidigt som man har låg kontroll över arbetet. Låg kontroll innebär bland annat att man har lågt inflytande och brist på stimulans i arbetet. De grupper som präglades av ett anspänt arbete var även i riskgrupp för att få hjärtinfarkt och högt blodtryck. Liknande slutsatser kunde dras då man endast undersökte effekten av låg kontroll i arbetet, här fanns det emellertid studier som undersökt sjukskrivning både för kvinnor och också män, vilket innebar att det gick att dra slutsatser även för kvinnorna. Dessutom kunde man se en ökad risk för förtidspension och utmattningssyndrom. Kraven som finns i arbetet behöver nödvändigtvis inte vara skadliga eller ohälsosamma. Det är när man förlorar kontrollen över arbetet som det kan bli farligt.

Vingård belyste ytterligare en viktig fråga vad gäller psykisk ohälsa i arbete, nämligen ansträngning och belöning. En central del för en god arbetsmiljö är att det finns en balans mellan den energi som läggs ned i arbetet och den belöning man får tillbaka. Lön kan ses som en del av belöningen, men här ingår även känslan av att bli sedd och att inte känna sig utbytbar. Svårigheterna med att mäta detta ligger i hur det ska avgöras hur mycket arbetet kräver till det yttre, och hur mycket man kräver av sig själv.

Andra arbetsfaktorer som undersökts och som ökar risken för de vanliga psykiska besvären (depression, ångest, utmattning, med mera) är bristande stöd i arbetet, små utvecklingsmöjligheter, rollkonflikter, mobbing, katastrofupplevelser samt otrygga anställningar. Andra faktorer kan också finnas men som inte är undersökta i tillräckligt hög utsträckning för att kunna dra några slutsatser kring.

Sambanden mellan arbetsfaktorer och psykisk ohälsa är starkare än sambanden mellan arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning. Detta på grund av att det finns färre studier som undersöker det senare sambandet, samt att det är ett mer komplicerat samband.

Kvinnor är sjukskrivna med en psykisk diagnos i högre grad än män. Sedan 2009 har antalet sjukskrivna med psykisk diagnos ökat markant, och denna ökning har varit som störst bland kvinnor. Arbetets krav spelar en stor roll här. Kvinnor dominerar inom människo- och kontaktyrken, till exempel vård och omsorg, skola, socialtjänsten, och inom dessa yrken är det svårare att arbeta vidare för en person med en psykisk diagnos. Det vill säga att det snarare är arbetets krav som spelar in, och inte om det är en man eller kvinna som utför arbetet. Psykisk ohälsa inom kontaktyrkena är väldigt hög, och sjukskrivningen inom dessa grupper fortsätter att öka. De som är mest utsatta, det vill säga de som har flest sjukfall, är kvinnor som jobbar med socialt arbete. Samma sak gäller för män, men männen har betydligt färre sjukfall än kvinnor. Här bör tilläggas att männen är mycket färre i dessa yrken, men det rör sig således om samma typer av grupper.

De studier som gjorts kring återgång till arbetet och rehabilitering är relativt få och säkra resultat är svårt att uppnå. De studier som har visat på effekt har involverat arbetsplatsen. Tyvärr verkar det vara vanligt med bristfälliga insatser från både hälso- och sjukvården och arbetsplatsernas sida. Om man inte involverar arbetsplatsen tidigt minskar möjligheterna för återgång i arbetet, även om välbefinnandet kan öka. Arbetsplatsen måste således aktivt arbeta med rehabiliteringsfrågor och använda sig av rätt typer av åtgärder.

En fråga som Vingård ofta brukar få är om psykisk ohälsa endast är ett svenskt fenomen. Detta är en vanlig missuppfattning. Ökande sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa är en internationell trend och ett fenomen som finns i alla medel- och höginkomstländer, vilket under de senaste åren uppmärksammats av bland annat OECD, International Labour Organization (ILO), WHO och EU. Mot bakgrund av detta kan man då fråga sig varför ingenting görs? Varför blir det ingenting av alla dessa studier?

En anledning är att det fortfarande finns många kunskapsluckor, och möjlighet bör ges att fylla dessa. Några av frågorna är: hur ser dynamiken ut mellan arbete och sjukskrivning hos personer med psykisk ohälsa och vilka är sjukfrånvaros hälsokonsekvenser? Varför har kvinnor i högre grad psykisk ohälsa? Hur ska chefer agera och vilka stödstrukturer behövs för att främja hälsa? Vilken rehabilitering fungerar? Detta är bara några av de många frågor som är underutforskade.

Avslutningsvis tar Eva Vingård upp vad som kan göras för att förbättra arbetsmiljön. I organisationsarbetet kan man använda sig av de tre begreppen: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Om en chef till exempel ska omorganisera verksamheten kan dessa tre begrepp användas för att styra mot en frisk, hälsofrämjande arbetsorganisation. Är omorganiseringen meningsfull? Om den är det, hur ska vi göra det begripligt och hanterbart för de som kommer påverkas av den? Efter att ett beslut har fattats måste det kommuniceras ut varför beslutet har tagits och vilka följder beslutet kan tänkas få. De friska organisationerna är de som jobbar aktivt och strukturerat med arbetsmiljöfrågor, det är alltså ingen slump vilka organisationer och företag som blir friska.