Förbättrad social rörlighet gynnar Sveriges produktivitet
Pressmeddelande juli 2022
Politiken för ökad social rörlighet är viktig när väljarna i september väljer vilket parti de ska rösta på. Väljarna är också skeptiska om framtidens sociala rörlighet. Mest negativa är de unga. För fackliga medlemmar är minskade inkomstskillnader, generösare studiemedelssystem och mindre marknadsstyrning av skolan tre av de viktigaste åtgärderna för ökad social rörlighet.
På DN debatt offentliggör i dag Facken inom industrins produktivitetskommission en enkätundersökning om hur allmänheten bedömer Sveriges sociala rörlighet, dess framtida utveckling och vilken politik som krävs för att försvaga sambandet mellan föräldrars och barns inkomster. Undersökningens utgångspunkt är att den politik som sedan 1990-talet har förts i syfte att öka den här ekonomiska rörligheten inte har lett till förväntade resultat.
– Standardreceptet för ökad ekonomisk rörlighet har länge varit ökade inkomstskillnader, avreglerade arbetsmarknader, marknadsstyrda utbildningsystem och mindre offentlig välfärd. Men i spåren av den faktiska utvecklingen har en organisation som OECD helt bytt fot, säger Daniel Lind, forskningsledare för facken inom industrins produktivitetskommission.
Låg ekonomisk rörlighet försvagar landets produktiva förmåga eftersom det leder till en ineffektiv allokering av landets viktigaste produktionsfaktor: humankapitalet. Talanger går förlorade, företag startas inte och lönsamma investeringar uteblir. Produktiviteten hålls tillbaka.
– Undersökningen visar att politiken för ökad ekonomisk rörlighet är en viktig aspekt när väljarna väljer vilket parti de kommer att rösta på i riksdagsvalet i september. Samtidigt ser vi att väljarna har blivit mer pessimistiska om Sveriges ekonomiska rörlighet. Detta är en uppfattning med brett stöd i väljarkåren, men är särskilt tydlig bland unga och högutbildade, fortsätter Daniel Lind.
Pessimismen om Sveriges ekonomiska rörlighet är oroandeväckande eftersom väljarnas bedömning, enligt forskningen, samvarierar med den faktiska utvecklingen. Lägg till detta att politiken i Sverige fortfarande domineras av synsättet att hungriga vargar jagar bäst. Risken är därför att den ekonomiska rörligheten kommer att minska under kommande decennier. Den här inriktningen på politiken har dock svagt stöd bland Sveriges fackliga medlemmar.
– Av 20 förslag är det följande fem som i fallande ordning har starkast stöd i syfte att öka den ekonomiska rörligheten: minskade inkomstskillnader, färre privat drivna skattefinansierade verksamheter, mer generöst studiemedelssystem, mindre marknadsstyrning av skolan och mer omfördelande skatter, tydliggör Daniel Lind.
Den ekonomiska rörligheten är högre i Sverige än i USA/Storbritannien, men lägre än i Danmark/Norge. Den amerikanska drömmen är i realiteten en mardröm.
– Vill vi öka den ekonomiska rörligheten och närma oss den högre graden av frihet som finns i våra nordiska grannländer, då bör vi inriktningsmässigt lyssna på OECD och Sveriges fackliga medlemmar, avslutar Daniel Lind.
För mer information, kontakta:
Daniel Lind, 072-451 04 46, daniel.lind@arenagruppen.se
Forskningsledare på Arena Idé och ansvarig för Facken inom industrins produktivitetskommission
Länkar till debattartikel och de två ppt-filerna