”Jämlikhet genomsyrar allt jag vill jobba för”

Sofia Bougt-Hernnäs är Arena Idés nya chefsekonom. Hon är nationalekonom med fokus på arbetsmarknadsekonomi. Vi ställde tre frågor om vad som driver henne, hennes forskning om yrken som försvinner och vad hon tittar efter i övergångsbudgeten.

Vad är din hjärtefråga?

– Jämlikhet. Det genomsyrar allt jag vill jobba för: internationell solidaritet, en välfärd som funkar för alla, ett hållbart klimat och jämställdhet mellan könen.

– Lite mer konkret tänker jag just nu mycket på hur vi ska kunna forma ett arbetsliv som funkar för alla över tid. Det finns en stor ojämlikhet i hur slitsamma olika jobb är, både fysiskt och psykiskt, förutom att löner och pensioner skiljer sig åt. Facken och lagstiftarna har tillsammans viktiga roller att spela för att säkra en rimlig arbetsmiljö, och att differentiera pensionsåldern efter yrkesgrupp kan också vara en väg framåt.

Du har forskat om hur det går för människor vars yrke minskar kraftigt eller försvinner. Vad har du kommit fram till?

– Under den period jag har undersökt, åren 1985–2013, har människor i genomsnitt varit bra på att skydda sig mot de negativa ekonomiska effekterna när deras yrken minskar, till exempel genom att byta jobb. Men det finns stor variation. De som redan innan förändringarna var lågbetalda inom sina yrken drabbades hårdare ekonomiskt, antagligen för att det är svårare för dem att byta jobb.

– Dessutom ser jag att människor som startade sina karriärer i yrken som sedan minskade löper större risk att dö i förtid. Även här var risken större för dem som från början var lågbetalda.

– Mina resultat understryker hur viktigt det är att stötta arbetstagare att omskola sig och ställa om när arbetsmarknaden förändras.

Vad ska man titta efter i övergångsbudgeten som väntas komma 12 november?

– I en övergångsbudget är det viktigt att titta också på det som inte står med. Eftersom den inte ska innehålla förlängningar av tillfälliga åtgärder lär den extra sänkningen av drivmedelsskatten löpa ut den 30 november utan att förlängas. Vi kan inte heller förvänta oss något nytt elstöd. Det är bra! Båda dessa reformer är klimatmässigt och ekonomiskt feltänkta. Höga bensin- och elpriser är en signal om att vi ska minska bilkörningen och spara på elen när energin är knapp. Med artificiella prissänkningar tar man bort incitamenten att spara.

– Det är mer träffsäkert och bättre att rikta direkta stöd till hushåll med låga inkomster. Man kan till och med ge stöd till fler, men stödet ska då inte kopplas till hur mycket energi man förbrukar, som elstödet gjorde. Då försvinner incitamentet att spara.

Läs mer om Sofia Bougt-Hernnäs, eller följ Sofia på LinkedIn.