Referat från ett föredrag som hölls inom ramen för en seminarieserie inför att arbetsmiljölagen fyllde 40 år, som Arena idé anordnande 2016 tillsammans med sju fackförbund.
(Ej slutgiltig version)

Det finns ett väletablerat samband mellan arbetsförhållanden och vår hälsa. Man vet också att den psykiska ohälsan är större hos kvinnor än hos män, och att kvinnor är mer sjukskrivna än män. Innebär det att kvinnor är mer sårbara individer? Nej, det handlar inte om något kvinnoproblem. Det handlar om ett arbetsmiljöproblem, inte kvinnors eller mäns arbetsmiljöproblem.

Välbefinnande i arbete

Välbefinnande i arbete är ett brett område, därmed görs det ofta inom arbetslivsforskningen en indelning mellan ett arbetspsykologiskt spår, och ett organisationspsykologiskt spår. Det arbetsorienterade spåret fokuserar på bland annat stressfaktorer, riskfaktorer och arbetsmiljöproblem, som ökar risken för stressreaktioner, ohälsa och sjukfrånvaro. Det organisationsorienterade spåret fokuserar mer på ledning, framgångsfaktorer och arbetsorganisation, som leder till arbetstrivsel, engagemang och prestation. Det är centralt att integrera de här två spåren, om båda delarna finns kommer organisationens effektivitet gynnas och arbetsplatsen kommer samtidigt att bli mer hälsosam.

Arbets- och hälsorelaterade utfall – resultat från rapporten

De arbetsrelaterade utfall som förekom delades upp i två underkategorier: attityder och beteenden. Under kategorin attityder hamnade utfallen arbetstrivsel, engagemang i arbetet samt engagemang i organisationen. Utfallen för kategorin beteenden var viljan att säga upp sig, prestation i arbetet, medarbetarbeteenden samt kontraproduktivt beteende. Prestation i arbetet innefattar prestationen inom ramen för det man ska göra i arbetet, medan medarbetarbeteenden innebär att arbetstagaren går utanför ramen i sitt arbete. Andra utfall var sjuknärvaro, sjukfrånvaro samt olycksfall.   

De hälsorelaterade utfallen kategoriserades som psykisk ohälsa och fysisk ohälsa. Under psykisk ohälsa hamnade till exempel utfallen utbrändhet, trötthet, symptom på depression, stress, med mera. Under kategorin fysisk ohälsa fanns bland annat mag- och tarmbesvär, muskelbesvär, metabolatillstånd, med mera

För att knyta ihop säcken kopplades de organisatoriska faktorerna och psykosocial arbetsmiljö till de arbetsrelaterade och hälsorelaterade utfallen. Med förklaringsfaktorerna och de olika utfallen, landade det i sammanlagt 27 arbetsmiljöfaktorer och 23 olika typer av utfall, vilket medför 621 tänkbara samband. Följden blir självfallet att det inte går att göra några kopplingar mellan allt då det rör sig om ett så pass stort område.

Tänkbara samband

Bland organisatoriska faktorer, definierade som villkor och förutsättningar som styr och reglerar anställdas möjligheter att utföra sitt arbete, var bland annat skift- och nattarbete, tillfälliga anställningar, deltidsarbete och långa arbetstider, generellt sätt kopplade till sämre arbets- och hälsorelaterade utfall. Medan till exempel distansarbete hängde ihop med bättre arbetsrelaterade utfall. Ledarskap och HR-strategier var kopplat till bättre arbets- och hälsorelaterade utfall. Detta är något man vetat om länge, det är alltså inget som överraskar. Det som möjligtvis överraskar är att det inte verkar ske särkilt mycket förändringar ute i arbetslivet.

Forskning kring de psykosociala kraven i arbetet är väletablerad och forskningsområdet är mycket stort. Bland de fenomen som har uppmärksammats mycket finns bland annat spänt arbete (det vill säga arbete med höga krav men få möjligheter för kontroll och inflytande i arbetet), psykologiska krav, kognitiva krav, emotionella krav, otydliga mål, anställningstrygghet, med mera. Slutsatsen är således: ju mer av för höga krav, desto mer negativa arbets- och hälsorelaterade utfall.

De psykosociala resurserna i arbetet, till exempel kontroll, socialt stöd, belöning i arbetet, återkoppling med mera, hjälper oss att hantera kraven som ställs på oss, och hänger dessutom ihop med mer positiva arbets- och hälsorelaterade utfall. De fenomen som undersökts under en väldigt lång tid och i mycket hög omfattningen är krav, kontroll och stöd. Sedan 60-talet har detta lyfts fram som ett problem man måste få bukt med i arbetslivet, men fortfarande är det dessa faktorer som står för den större delen av förklaringen till de olika utfallen.

Vad är problemet?

Vi vet att en dålig arbetsmiljö leder till ohälsa och lägre engagemang i arbetet. Vi vet även att en god arbetsmiljö leder till hälsa och högre engagemang i arbetet. Finns det någon anledning att tro att dessa effekter skulle variera mellan kvinnor och män? Finns det några biologiska eller genetiska uppsättningar som medför olika sätt att reagera på olika typer av krav, till exempel? Nej, så är det inte. Förklaringen ligger snarare i att kvinnor och män hamnar inom olika miljöer, branscher och sektorer som har varierande inslag av de organisatoriska och de psykosociala kraven och resurserna. Vi har en arbetsmarknad i Sverige som är extremt könssegregerad på den horisontella nivån jämfört med andra länder. Kvinnodominerande sektorer har generellt sett lägre lön, lägre status, fler anställda per chef, mer otrygghet i anställningen, högre krav i arbetet, och så vidare.

Även på den vertikala nivån kan vi se en segregerad arbetsmarknad. Det är en ojämn fördelning av kvinnor och män på olika hierarkiska nivåer, män har oftare chefspositioner, högre status, bättre tillgång till resurser i arbetet och bättre möjligheter till utveckling i arbetet. Kvinnor och män gör även olika saker i arbetet, trots att de är verksamma i samma bransch och i samma yrke har de ofta olika arbetsuppgifter. Arbetsinnehållet, arbetsuppgifter, ansvar och befogenheter kan variera mellan kvinnor och män i samma yrke. Kvinnor och män möter ofta olika psykosociala och fysiska arbetsmiljövillkor.

Det är även av intresse att beakta den totala arbetsbördan. Kvinnor har ofta större ansvar för hem och familj och har därför ofta högre total arbetsbelastning. Kvinnor är även mer benägna än män att anpassa jobb, arbetsuppgifter och arbetsomfattning till hemsituationen. Föräldraledighet är ett tydligt fall. Kvinnor är mer benägna att ta ut föräldraledighet än män. Dessutom är föräldraledighet en av de normer som är mer tillåtande i kvinnodominerande yrken. Dock ska inte detta ses som den huvudsakliga anledningen till skillnaderna mellan män och kvinnor, det är endast en del av helheten.   

Några reflektioner

Det finns ett etablerat samband mellan arbetsmiljö och hälsa. Vi vet att dålig arbetsmiljö har konsekvenser för individen, organisationen och samhället. Individens välmående påverkas negativt, organisationen drabbas av en ineffektiv verksamhet då arbetskraften inte mår bra, och detta generera kostnader för samhället.

Kvinnodominerande sektorer befinner sig mer i riskzonen för arbetsrelaterad ohälsa, och det är inte på grund av kön, utan det handlar om hur arbetet är organiserat och vilka resurser som ges till olika organisationer och branscher. De största problemen finns inom den offentliga sektorn, i synnerhet vad gäller skola, vård och omsorg. Det rör sig således snarare om ett strukturellt problem än ett könsrelaterat problem. Hur kan det då komma sig att vi inte får ett bättre genomslag i arbetslivet, att ohälsan fortfarande är hög, och extra hög inom kvinnodominerande branscher, när man har vetat om det så länge? Strukturella åtgärder, så som att integrera arbetsmiljö med övrig verksamhet och att ha en dialog om de resurser som krävs för att göra arbetet på ett bra sätt, är ytterst nödvändigt. Det mest grundläggande är att det finns ett bra, förebyggande arbete som är fungerande. Det är både mer humant och kostnadseffektivt än eftervårdande arbete och åtgärder för återgång i arbete.