Överdriven skepsis mot lägstalönerna på svensk arbetsmarknad
Pressmeddelande 20 juni 2022
En ny forskningsöversikt visar att lägstalönernas negativa inverkan på sysselsättningen har överdrivits. Dessutom är de svenska lägstalönerna inte längre anmärkningsvärt höga. Diskussionen om lägstalönernas nivåer måste också breddas till att beakta effekter på produktivitet och arbetskraftsdeltagande.
Idag lanserar facken inom industrins produktivitetskommission en översikt av den nobelprisbelönade forskningen om hur lägstalöner påverkar sysselsättningen. Rapporten är författad av Emil Bustos, doktorand i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och tar sin utgångspunkt i att arbetsmarknadsforskningen har utvecklats snabbt under de senaste decennierna.
– Den här forskningen fokuserar på att förstå hur arbetsmarknader fungerar i praktiken. Det är positivt eftersom det skapar bättre förutsättningar för en kunskapsbaserad och klok politik i syfte att förbättra svensk arbetsmarknads funktionssätt, säger Daniel Lind, forskningsledare för facken inom industrins produktivitetskommission.
Det nyanserade sambandet mellan lägstalöner och sysselsättning förklaras av att arbetsgivarna har lönesättarmakt – att de inom vissa ramar kan välja vilka löner de ger sina anställda. Det betyder att arbetsgivarna kan pressa ner lägstalönerna under värdet på de anställdas bidrag till verksamheten och därmed att lägstalönerna kan höjas utan att jobben blir färre.
– Att arbetsgivarna har lönesättarmakt är något vi alla observerar i vår vardag – vid anställning, vid lönerevision, vid befordran – men tidigare har detta förbisetts av arbetsmarknadsforskare, parter på arbetsmarknaden och politiken, fortsätter Daniel Lind.
Den nya arbetsmarknadsforskningen har bidragit till att lägstalönerna har höjts och håller på att höjas i länder som Tyskland, Storbritannien och USA. Forskningen har även bidragit till en ökad förståelse för att flera aspekter bör vägas in när lägstalönernas optimala nivå ska bestämmas. Inte minst handlar det om att högre lägstalöner tycks driva på produktiviteten och bidra till att fler står till arbetsmarknadens förfogande.
– När fack och arbetsgivare inom industrin går in i avtalsrörelsen för att förhandla fram nya lägstalöner och ett nytt normerande lönemärke, är det centralt att förhandlingarna baseras på ett aktuellt kunskapsunderlag. Vår förhoppning är att den här forskningsöversikten kan bidra till detta, avslutar Daniel Lind.
För mer information, kontakta:
Daniel Lind, 072-451 04 46 eller daniel.lind@arenagruppen.se