Podd: Nya flyktingpolitiken: ”Människor kommer att bli knäckta”

Allmänt, Blogg, Ekonomipodden

Regeringen föreslår att flyktingar måste ha jobb för att få permanent uppehållstillstånd och få ta hit familjen. Vad innebär förslaget för etableringen? Och har vi verkligen en flyktingkris, eller bara en utgiftstakskris? Lisa Pelling, Arena Idé, gästar podden.

– Förut var det starka reaktioner på danska socialdemokraters retorik om att flyktingar som kom till Danmark skulle jobba, men nu säger vi samma sak själva, säger Sandro Scocco.

– Hur ska man tolka att pengar ska avgöra vem som får uppehållstillstånd i Sverige, undrar Mikael Feldbaum.

– Skyddsbehovet borde inte påverkas av pengar, säger Sandro Scocco.

– Regeringens förslag sänder signalen att invandrare kostar pengar, menar Lisa Pelling.

– Lagrådsremissen är helt förödande för etableringen av flyktingar. Människor kommer bli knäckta.

Sandro Scocco menar att regeringen inte har särskiljt och motiverat de olika delarna i  flyktingpolitiken.

– Om du sitter i ett flyktingläger i Libanon så fattar du nog inte beslut utifrån om AMS ändrar sitt interna regelverk, så att du kan få en tolvmånadersåtgärd. Tillfälliga uppehållstillstånd och anhöriginvandring sänder däremot säkert signaler. Vi gör nu något direkt destruktivt, säger Sandro Scocco.

– Det är obegripligt att man väljer att införa den nya lagen retroaktivt. De ensamkommande barn som kom före den 24 november kommer att få åreförenas med sin familj. Men de som ko efter den 24 november, som råkade sova en natt på vandrarhemmet i Rostock, de kommer aldrig mer att få träffa mamma och pappa, säger Lisa Pelling.

Sandro Scocco menar att olika frågeställningar i flyktingmottagandet inte sorterats ut.

–Mottagningskapacitet är en första del. Regeringen har hävdat att den brister men det finns inga gjorda analyser. Här behöver vi mer seriös data.

– Det andra är det politiska. Här har asylinvandringen utlöst enorma politiska spänningar.

– Det tredje är de statsfinansiella frågorna. De två första kan vi diskutera. Det statsfinansiella är inget att debattera. Att vi skulle stå inför en statsfinansiell kris är rent och skärt nonsens. Den frågan existerar över huvud taget inte.  Den kortsiktiga statsfinansiella effekten är kanske 30 miljarder i merkostnader. Nu har Finansdepartementet tagit av marginaler i budgeten och av biståndet. Nu tittar man på myndigheters anslag för att trolla fram pengar med knäna. Detta utlöser konflikten mellan välfärd och flyktingmottagande. Men till och med Konjunkturinstitutet säger att det bara är att låna upp de 30 miljarderna. Men regeringen kan inte få riksdagens stöd för att höja utgiftstaken, för att slippa skära ned på biståndet. Då kommer Moderaterna och Liberalerna kräva andra saker i utbyte. Då väljer regeringen att skära i den befintliga budgeten istället. Men detta har inget med den långsiktiga hållbarheten för statsfinanserna att göra. Gemene man får då bilden att om vi tar emot flyktingar så måste vi skära ned på välfärden, säger Sandro Scocco.

– Borde inte Centerpartiet, som ju vill ha en generös invandring, oroa sig över om vi underinvesterar i de invandrare som kommit hit. Om de ska kunna ta jobb framöver behöver barnen ro att läsa läxor och bra svenskundervisning. Får de det idag? undrar Lisa Pelling.

– Motsatsförhållandet mellan välfärd och invandring är falskt. Det är ju bara om vi får en alldeles för låg sysselsättningsgrad som vi faktiskt får en sådan motsättning. Om vi med tillfälliga uppehållstistånd nu skapar en sämre sysselsättningsgrad bland dem som kommer nu, än hos dem som kommit tidigare, så blir konflikten mellan välfärd och invandring en självuppfyllande profetia, säger Sandro Scocco.

– Ur ett statsfinansiellt perspektiv så betalar vi fortfarande av på statsskulden. Vi har ungefär samma bruttoskuld idag som på 1990-talet. Men statsskulden då ökade till 83 procent av BNP. Det var en ordentlig statsfinansiell kris. Men flyktingkrisens bidrag i förhållande till finanskrisens bidrag var oerhört marginell. Idag fortsätter bruttoskulden att falla trots flyktingkrisen. Det är kris i utgiftstaken, menar Sandro.

Vi kanske har en institutionell kris, snarare än en flyktingkris, sammanfattar Mikael Feldbaum.

PS. Vi ber om ursäkt för det surrande ljudet i början av podden.