Bostad2030 rapport 5 – Boendesegregationen i Sverige
Under 1980-talet lyftes Sverige ofta fram som ett framgångsland gällande utraderandet av sociala ojämlikheter. Boendesegregationen ansågs låg i internationell jämförelse och samhället sågs präglat av social sammanhållning. I dag råder närmast omvänt förhållande där Sverige ofta lyfts fram som skräckexempel, både av internationella och nationella debattörer. Diskussioner om parallellsamhällen och utanförskap går heta och det blir allt vanligare att händelser, såsom bränder och skjutningar, i områden utanför storstädernas kärnor lyfts fram i politik och media utan att det relateras till aktuella studier eller forskning. I den offentliga debatten relateras händelserna sedan till invandring och boendesegregation. Det verkar nästintill som om att det råder en konsensus i debatten om att boendesegregationen har ökat det senaste decenniet och att miljöer präglade av få svenskfödda inte bara leder till sämre förutsättningar för individer utan får katastrofala följder för hela samhället.
I debatten saknas ofta längre perspektiv och slutsatser dras utan hänvisning till forskning på området. Det finns ett behov av en saklig debatt baserad på tidigare forskning snarare än den debatt som tenderar dra slutsatser av händelser i realtid. Denna rapport syftar till att bidra till detta genom att diskutera boendesegregation med avseende på den forskning som finns på området. Syftet är att bidra med en översikt av den forskningslitteratur som idag finns om boendesegregationen i Sverige; att ge ett faktabaserat kunskapsunderlag på basis av aktuell forskning på området. Forskningsöversikten söker svar på frågorna:
• Hur uppstår boendesegregation?
• Hur omfattande är problemet med boendesegregation i Sverige?
• Vilka följder får boendesegregerade områden för individer? Rapportens kunskapsunderlag ska fungera som bas för en mer nyanserad debatt och för framtida rekommendationer inom Bostad 2030. Forskningsöversikten är avgränsad till Sverige och fokus ligger på den litteratur som handlar om de svenska storstadsområdena.
Upplägget är följande; i nästkommande kapitel beskrivs och definieras begreppen boendesegregation och grannskapseffekter. Vidare ges en teoretisk översikt över vad som orsakar boendesegregation och grannskapseffekter. Några utmaningar gällande mätmetoder av boendesegregation och grannskapseffekter diskuteras också. I kapitel tre presenteras sedan forskning om boendesegregationen över tid och rum i Sverige. Därefter följer kapitel fyra som sammanfattar forskning som visar vilka effekter grannskap kan ha på individers framtida livslopp. Rapporten avslutas med några förslag på teman att diskutera vidare gällande boendesegregationens utmaningar.
Rapporten är skriven av Thomas Wimark, forskare i kulturgeografi vid Stockholms universitet. Rapporten är skriven inom ramen för Bostad 2030-projektet.