Den svenska modellen 2020: pandemi och nytt huvudavtal

Rapport av professor Anders Kjellberg

Anders Kjellberg. Foto: Lunds universitet.

I denna rapport redovisas för första gången ny helårsstatistik fram till 2021 om facklig organisationsgrad, samt medlemssiffror för fackförbund och a-kassor. Rapporten innehåller även en utförlig beskrivning och analys av de omvälvande skeendena i den svenska partsmodellen under 2020, som präglades av coronapandemin och förhandlingar om ett nytt huvudavtal.

Här är Anders Kjellbergs presentation om rapporten.

Rapporten ingår i det tvärfackliga projektet Arbetsliv och inflytande, där Arena Idé under åren 2019-2022 utreder förutsättningarna för fackligt inflytande och organisering på svensk arbetsmarknad.

Uppdatering 28 sep 2021: Rapporten är nu utvidgad med en rad nya kapitel och avsnitt.
Bland annat ett nytt kapitel om människors motiv att vara med i facket (eller ej), ett utbyggt kapitel om huvudavtalet 2020 och processen kring dess upphöjande till lag, ett utvidgat kapitel om organisationsgraden och medlemstalen bland utrikes och inrikes födda, samt ett kapitel som behandlar det aviserade EU-direktivet om minimilöner.

Ur innehållet:

Det hände mycket på den svenska arbetsmarknaden år 2020. En omfattande avtalsrörelse, ett nytt huvudavtal och inte minst en av coronapandemin utlöst ekonomisk kris som slog väldigt ojämnt mot olika branscher.

Som följd av den extrema osäkerhet som den ekonomiska krisen medförde, men också en mer generös a-kassa, upplevde facken och a-kassorna under mars och april 2020 en medlemstillströmning utan tidigare motsvarighet.

Den fackliga organisationsgraden steg för första gången sedan 1990-talets mitt. Efter en stabilisering på 68 procent 2019 ökade den 2020 till 69 procent. Uppgången omfattade både arbetare (från 60 till 61 procent) och tjänstemän (72 till 73 procent).
För andra året i rad steg fackanslutningen hos utrikes födda arbetare, från 50 procent 2018 till 51 procent 2019 och 52 procent 2020. Det innebär en markant omsvängning jämfört med utvecklingen 2006-2018, då de utlandsfödda arbetarnas organisationsgrad sjönk oavbrutet och betydligt mer än bland de inrikes födda (år 2006 var den 77 procent i båda grupperna). Hos inrikes födda arbetare var organisationsgraden åren 2018-2020 oförändrat 64 procent.
När året var slut hade facken fått 75 000 fler yrkesaktiva medlemmar än vid föregående årsskifte. Bara under loppet av två månader (mars-april) ökade fackens medlemstal med omkring 58 000 medlemmar.
LO växte med 9 700 medlemmar under mars och 10 200 under april. Tjänstemannafacken ökade ännu mer, varav Unionen stod för långt mer än hälften av tillväxten eller sammanlagt 23 700 medlemmar under de två månaderna. Medlemstillväxten är i stort sett koncentrerad till första halvåret, med ett klart undantag. Kommunal ökade med 8 800 under första halvan av året och med 9 400 under den andra. Det står i skarp kontrast till Unionen, som ökade med 29 800 under första halvåret men som t.o.m. minskade något under resten av året.
Under året fick de fackliga a-kassorna 234 000 fler medlemmar, en ökning på närmare sju procent, som till 90 procent skedde under första halvåret. Tillströmningen var betydligt större än den fackliga medlemsökningen.
Medan antalet LO-medlemmar blev 24 200 fler under 2020, steg LO-kassornas medlemstal med 104 600 eller drygt fyra gånger mer. TCO-kassorna ökade med 83 500 medlemmarna och TCO-förbunden exklusive Vårdförbundet med 33 100 eller 40 procent av kassornas medlemsökning. Sveriges största a-kassa, Akademikerkassan AEA, som omfattar Saco-förbunden och Vårdförbundet inom TCO, fick 40 500 fler medlemmar under 2020, medan antalet medlemmar i Saco och Vårdförbundet ökade med sammantaget 16 000.

Men även i ett annat avseende var 2020 ett historiskt år för den svenska partsmodellen, då ett nytt huvudavtal under stark politisk press ingicks mellan PTK, Svenskt Näringsliv, Kommunal och IF Metall. Att ett huvudavtal tecknas utan att LO är med understryker 2020 som ett exceptionellt år och avspeglar den varierande problembild som olika förbund står inför, vilket beskrivs utförligt i denna rapport.

Kortfattat avspeglar skeendena under 2020 en maktförskjutning inom fackföreningsrörelsen från arbetarsidan till tjänstemannasidan och inom den svenska partsmodellen till ett större inflytande för arbetsgivarsidan och politiken.

Författare till rapporten är Anders Kjellberg, landets ledande forskare om den svenska partsmodellen och andra frågor som rör fackligt inflytande, samt en av Lunds universitets mest citerade forskare i media.

Rapportens redaktör är German Bender, utredningschef på Arena Idé och doktorand vid Handelshögskolan.