Det finanspolitiska ramverket – En skuggöversyn

Sverige behöver ett nytt finanspolitiskt ramverk som bättre balanserar realekonomiska och stats finansiella intressen och ger utrymme att möta de investerings- och underhållsbehov som byggts upp under årtionden då endast den monetära skulden stått i centrum.

Den här rapporten innehåller alla tre delar av skuggöversynen.

Författare: Elinor Odeberg & Vilgot Österlund

Med anledning av den parlamentariska kommitté som 2024 ska se över det finanspolitiska ramverket, gör Arena Idé i tre delrapporter en egen skuggöversyn. Till vår hjälp har vi haft en referensgrupp av experter från akademi, fack och näringsliv. Slutsatserna är rapportförfattarnas egna.

Sedan införandet av det finanspolitiska ramverket har Sveriges statsfinanser haft en god utveckling – men andra mål har åsidosatts. Samtidigt som statsskulden minskat har en investerings- och underhållsskuld byggts upp.

I den första delrapporten kvantifieras de investeringsbehov Sverige har och som är relevanta för offentlig lånefinansiering. Det rör sig om en utgiftspuckel med tillfälliga utgifter som, när de väl är genomförda, skulle ge oss mer tillgänglig och utvecklad infrastruktur, snabbare och mer tillförlitliga transporter, fler bostäder, ett starkare försvar och en hållbar livsmedelsproduktion som kommer nuvarande och kommande generationer till gagn. Nivån på de ökade utgifterna inom varje område uppskattas genom ett intervall som beror på både kostnad och andel offentliga medel. Som högst är utgifterna mellan 2027 och 2029, då de – i det mer offensiva scenariot – uppgår till ungefär 3,5 procent av BNP, varefter de sedan sjunker tills investering- arna är fullt genomförda i mitten av 2040-talet.

I den andra delrapporten analyseras det nuvarande finans- politiska ramverket och vilka samhällsekonomiska effekter det har fått. Den tar död på myter som att överskottsmålet har varit avgörande för att minska skuldsättningen eller att ramverket ger ett skydd mot ofinansierade skattesänkningar. Den goda statsfinansiella utvecklingen har inte skett på grund av överskottsmålet utan tack vare nettoinsättningar i pensionssystemet, värdeökningar på statliga tillgångar och en god BNP-tillväxt. Under samma tid har staten förskjutit skuld och risk till kommuner och hushåll. Trots den goda finansiella utvecklingen är det, under nuvarande ramverk, inte möjligt för staten att ta ett större ansvar och möta upp de investeringsbehov som lyfts i skuggöversynen, eftersom nuvarande budgetregler inte tillåter investeringscykliska variationer utan enbart konjunkturella.

Därför behövs ett nytt ramverk för att kunna möta den uppbyggda investeringsskuld Sverige står inför och för att rätta till oönskade samhällsekonomiska effekter som nuvarande budgetregler har lett till. I den tredje rapporten föreslås en ny målbeskrivning för ramverket:

Det finanspolitiska ramverket är ett verktyg som ska säkra en god realekonomisk utveckling avseende sysselsättning och produktion, med hänsyn tagen till finanspolitikens långsiktiga hållbarhet och transparens.

Rapporten föreslår att statens budget delas upp i en drift- och en investeringsbudget med differentierade saldomål (balansmål för driftbudgeten och cykliska underskott för investeringsbudgeten), att skuldankaret tas bort och att ålderspensionssystemet redovisas separat, samt att ett nytt mått – strukturell investeringstakt – införs för att bättre ut- värdera att våra tillgångar vårdas och att investeringar inte eftersätts i framtiden. Översynen visar att om investerings- behoven möts skulle Sveriges statsskuld fortfarande hamna på en långsiktigt hållbar nivå, och att riskerna med att inte investera ter sig betydligt större än riskerna som följer med en ökad offentlig skuldsättning.

Det finanspolitiska ramverket – En skuggöversyn

Rapporter

Kalender