Generationsskillnader i fackligt medlemskap 1956-2019
Individualism och ungas attityder förklarar inte facklig nedgång
I denna rapport redovisas resultat från en omfattande studie om fackligt medlemskap, med data från 1956 fram till i dag. Få andra studier, om någon, har kunnat få fram enkätdata som sträcker sig över så lång tid.
Rapporten motbevisar en vanligt förekommande förklaring till den nedåtgående trenden i facklig anslutning, nämligen att unga skulle vara mindre benägna att gå med i facket på grund av individualistiska attityder i allmänhet, och mer specifikt en negativ attityd till facket.
Men den statistiska analysen som redovisas i denna rapport visar inget samband mellan den ökade förekomsten av individualistiska värderingar och den minskade benägenheten att gå med i facket.
Vår studie kan också avfärda den vanliga uppfattningen att senare generationer är mer negativa till facket än tidigare generationer. På en fråga om man har förtroende för facket har den yngsta kohorten (födda efter 1990) det största förtroendet av alla vi undersökt – och det har dessutom ökat över tid.
Däremot stämmer det att en unga idag tenderar att gå med i facket i lägre grad än yngre i tidigare generationer. Senare generationer når dessutom en lägre platå av facklig organisering, det vill säga att en lägre andel av varje kohort går med under sin livstid.
Rapporten innehåller fler slutsatser och policyrekommendationer.
Denna rapport ingår i det tvärfackliga projektet Arbetsliv och inflytande, där Arena Idé under åren 2019-2022 utreder förutsättningarna för fackligt inflytande och organisering på svensk arbetsmarknad.
Rapportförfattare:
Erik Vestin, fil.dr. i statskunskap, oberoende forskare
Patrik Vulkan, lektor i sociologi vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet
Redaktör:
German Bender, utredningschef på Arena Idé och doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm