Skuggöversyn finanspolitiska ramverket: Investeringsbehoven
Med anledning av den parlamentariska kommitté som 2024 ska se över ramverket, med särskilt fokus på överskottsmålet, och de stora samhällsbehov Sverige har, gör Arena Idé en skuggöversyn av det finanspolitiska ramverket. Detta är den första av sammanlagt tre rapporter, och handlar om vilka investeringsbehov Sverige har. För att kunna ta ställning till hur det finanspolitiska ramverket behöver förändras, vilket är ämnet för delrapport 2 samt slutrapporten, krävs först en kartläggning av hur stora behov av investeringar Sverige faktiskt har. Det är ämnet för denna rapport.
Sverige står inför en rad utmaningar som kräver ökade investeringar. Klimatförändringarna kräver skyndsamma åtgärder för att ställa om till ett mer hållbart samhälle. Ökade geopolitiska spänningar i vår omvärld inskärper vikten av ett starkt försvar och civil beredskap. För att vi ska kunna resa och frakta gods smidigt genom landet behöver järnvägen och vägnätet rustas upp. Vatten- och avloppsnätet kräver renovering, och en skriande bostadsbrist ställer krav på fler bostäder. För att möta såväl klimatomställningen som industrins tillväxttakt måste energiproduktionen och kapaciteten i elnätet öka. Samtidigt behövs stora satsningar för att stärka vårt humankapital genom utbildning och bättre sjukvård. Det råder inte brist på områden som behöver mer resurser.
Sedan 90-talet har svensk politik haft ett starkt fokus på den monetära skulden, men inte ett lika starkt fokus på den underhålls- och investeringsskuld som vuxit allt större. Om denna skuld inte hanteras kommer det inte bara att innebära större kostnader längre fram, utan även att Sverige missar möjligheten att locka nya företag och etableringar till landet.
Lånefinansiering som instrument begränsas i dag av det finanspolitiska ramverk som upprättades på 90-talet, och som revideras vart åttonde år. Ramverket, även kallat budgetreglerna, innehåller ett antal regler och principer för finanspolitiken i stat och kommun. En av dessa är överskottsmålet, som säger att Sverige i genomsnitt ska ha ett årligt budgetöverskott motsvarande 1/3 procent av BNP över en konjunkturcykel. Denna regel har kvarstått trots att den svenska statsskulden som andel av BNP gått från att vara en av de högre i Europa till att vara en av de lägre. Ramverket har alltmer kommit att tolkas som ett mål i sig, när det i själva verket borde vara ett medel för att främja en god samhällsekonomisk utveckling.
Rapportförfattare:
Elinor Odeberg, chefsekonom på Arena Idé
Vilgot Österlund, statistiker på Arena Idé