”Rörelsejuridiken ska växa på universiteten”

I slutet av maj utkom juristen Rami Al-khamisis och juriststudenten Miran Kakaees rapport Rörelsejuridiken som motstånd. Här svarar de på tre frågor.

Varför har ni skrivit den här rapporten?

– Det finns ett behov av att diskutera juridikens förhållningssätt till politik. Vi behöver belysa och problematisera hur politiken genomsyrar tillämpningen av lagstiftningen och vilka sociala verkningar detta kan få på enskilda och olika samhällsgrupper, säger Miran.

– Vi vill helt enkelt diskutera juridikens roll i samhället i stort. Juridiken existerar inte i ett vakuum, utan den påverkar och påverkas av rådande samhällsförhållanden. Vi vill visa att en rörelsejurist kan arbeta samhällsförändrande.

Ramis förra rapport Rörelsejurister är en av Arena Idés mest lästa någonsin. Varför tror ni att intresset är så stort?

– Jag använde ett tillgängligt språk och beskrev något komplext på ett enkelt sätt. Många människor kunde relatera till de erfarenheter och den samhällskritik som togs upp i rapporten. Dessutom innehåller den konkreta verktyg att arbeta vidare med, säger Rami.

– Behovet av rörelsejuridiken är stort, och både jurister och icke-jurister har nog känt sig inspirerade att arbeta mer kollektivt och för något större.

Vad är nästa steg i att använda juridiken som ett verktyg för social rättvisa?

– Rörelsejuridiken behöver i större utsträckning implementeras inom civilsamhällets organisationer, inom den fackliga rörelsen, Hyresgästföreningen och folkbildningen för att stötta de grupper som behöver juridiken på sin sida, säger Rami.

– Även fler bildande plattformar som Akademin för rörelsejurister krävs runt om i landet. En ambition är också att engagemanget för rörelsejuridiken ska växa på universiteten och finnas även på juristprogrammen.

Uppdatering juli 2019: Rapporten Rörelsejuridiken som motstånd blir en del av kurslitteraturen under termin tre på juristprogrammet i Göteborg.