Stort grattis, German!

Vi ställde några frågor till vår utredningschef German Bender som nyligen disputerat vid Handelshögskolan med sin avhandling Organizing the Labor Market: Power, Ideas, and Institutions in Wage Formation, Digital Automation, and Migration.

Du har ju gått forskarutbildningen som en del av ditt jobb här på Arena Idé. Hur kommer det sig att du började forska för drygt fyra år sen?

Jag ville lära mig mer om den svenska arbetsmarknadsmodellen. Och jag ville dessutom bidra till forskningen med all den kunskap jag fått av att jobba i fackliga organisationer i 15 år. Den samhällsvetenskapliga forskningen betraktar ofta förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare som en svart låda – och man bryr sig mer om vad som går in och vad som kommer ut. Jag är intresserad av det som händer inuti den svarta lådan.

Finns det något du önskar att du hade vetat innan du började forska? 

Jag hade inte räknat med att ämnet skulle bli så aktuellt! Först på grund av inflationen, som gjorde att lönebildningen stresstestades på ett sätt som saknar motstycke under tiden som vår nuvarande modell med industrinormeringen existerat. Sedan på grund av Teslakonflikten, som gjort att den svenska arbetsmarknadsmodellen uppmärksammats mer än på många årtionden, både i Sverige och utomlands. Det har gjort att intresset för mitt forskningsämne ökat enormt mycket, vilket förstås är väldigt roligt även om orsakerna är mindre roliga.

Vad kom du fram till, vad kan vi lära oss av din avhandling?

Avhandlingen består av fyra fristående uppsatser, som handlar om hur den svenska modellen hanterar lönebildning, digital automatisering och migration. Det är omöjligt att sammanfatta allt här, men jag kan dra några av slutsatserna. 

En är att industrinormeringen har blivit alltmer institutionaliserad, trots återkommande kritik från fack och arbetsgivare och trots att olika bedömare vid upprepade tillfällen spått att den skulle haverera. Jag förklarar i avhandlingen vad det beror på – en av faktorerna är gemensamma idéer bland de olika aktörerna och en form av partiell organisering som gör systemet robust men ändå flexibelt. Därför bör man vara försiktig med att centralisera partsmodellen alltför mycket, särskilt genom lagstiftning eller annan form av statlig inblandning. Det är viktigt att respektera parternas självständighet och det gäller inte bara staten, utan också de mäktigaste facken och arbetsgivarorganisationerna.

En annan slutsats är att algoritmiska system som artificiell intelligens bör gå mycket väl att implementera på sätt som gynnar både företag och anställda. Mycket av den tidigare forskningen har fokuserat på negativa effekter för anställda, men jag och min doktorandkollega Fredrik Söderqvist visar att starka fack och institutioner som ger de anställda verkligt inflytande tidigt i processer är avgörande. När de anställda har starka maktresurser ökar chansen att arbetsgivare avstår från exploatering, kontroll och övervakning. På så sätt kan ny teknik gynna snarare än drabba arbetstagare.

När det gäller migrationen visar jag att den bidragit till spänningar för framför allt LO-facken. Trots att andelen utrikes födda som går med i facket minskat kraftigt de senaste 30 åren har de ökat rejält bland LO:s medlemmar. Samtidigt har också andelen som röstar på Sverigedemokraterna ökat kraftigt, vilket innebär en svår balansgång för facket – hur ska man nu skapa gemenskap och solidaritet bland medlemmarna? Jag går igenom de olika utmaningarna som det här innebär och vilka fackliga strategier som använts i Sverige.

Så, avhandlingen är äntligen klar! Vad ska du göra nu?

Jag jobbar kvar på Arena Idé och kommer även vara affilierad forskare på Handelshögskolan (mer info här). Så det blir forskning på deltid framöver. Jag kommer också att vara knuten till Harvard University som Senior Research Associate vid Harvard Law School, där jag var gästforskare i våras (mer info här).

Var kan man läsa din avhandling?

Man kan ladda ner kappan (som ungefär motsvarar ett långt sammanfattande kapitel) från Handelshögskolans forskningswebb via den här länken. Om man vill läsa hela avhandlingen går det bra att maila mig!