Vad ska folkhögskolan vara? | Referat från seminarium 19 september 2016

Folkbildningsrådet håller på att ta fram ett nytt bidragssystem för folkhögskolorna. Folkbildningsrådet ska fatta beslut om det nya bidragssystemet den 5 oktober 2016. När beslutet väl är fattat kan det inte överklagas. Förslaget har mött stark kritik, inte minst från de folkhögskolor som drivs av folkrörelser. Med anledning av Folkbildningsrådets förslag arrangerade Arena Idé ett välbesökt seminarium den 19 september.  

Mats Wingborg inledde seminariet med att presentera rapporten ”Vad ska folkhögskolan vara? – olika bilder av folkhögskolans form och innehåll” som han skrivit på uppdrag av Arena Idé och tolv folkhögskolor*. I rapporten sammanställs och analyseras över 1 000 sidor remissvar på Folkbildningsrådets styrelses förslag till nytt bidragssystem. Den ska ses som en ”kvalitativ studie” av svaren, och ett komplement till den mer kvantitativa remissammanställning som tagits fram av Folkbildningsrådet.

Wingborg poängterade att det finns stora skillnader i ekonomiska förutsättningar mellan folkhögskolor som drivs av folkrörelser, ”rörelsefolkhögskolor”, och de som har en offentlig huvudman, oftast ett landsting. Bland annat får landstingsfolkhögskolorna utöver statsbidrag också ofta omfattande bidrag från landstinget, till exempel i form av lokaler. Dessa skillnader finns beskrivna i rapporten ”En orättvis bildningspolitik” (Mats Wingborg för Arena Idé 2015). Detta är en viktig anledning till att olika typer av folkhögskolor reagerat så olika på förslaget, där rörelsefolkhögskolorna i större utsträckning var kritiska till förslaget, medan landstingsfolkhögskolorna var mer positivt inställda till förslaget.

Rörelsefolkhögskolorna kan i många fall kompensera för att de får mindre omfattande skattefinansiering genom att använda sig av ideella krafter i folkhögskolans verksamhet. Det nya bidragssystemet skulle göra det svårare att göra detta, genom att sätta ett lägre tak för andel undervisning som ges av ideella kursledare, till exempel.

I bakgrunden gömmer sig alltså en större fråga om rörelsefolkhögskolornas roll och funktion, menar Mats Wingborg. Kritiken mot bidragssystemet från rörelsefolkhögskolorna bottnar inte minst i uppfattningen om att förslaget undervärderar det arbete som rörelsefolkhögskolorna gör för att stärka det civila samhället.

Mats Wingborg påminde om att staten har flera syften med folkhögskolorna.

Enlig proposition 2013/14:172 “Allas kunskap – allas bildning” är målen för folkhögkolorna att
– stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin,
– bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen,
– bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och
– bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.

Enligt Mats Wingborgs genomgång av remissvaren upplever rörelsefolkhögskolorna att det nuvarande förslaget till bidragssystem prioriterar folkhögskolornas uppgift att bidra till att utjämna utbildningsklyftor (bland annat genom att tillhandahålla gymnasieutbildning i form av ”allmän kurs”) på bekostnad av andra mål och uppgifter.

Rörelsefolkhögskolorna uttrycker också en oro för att Folkbildningsrådets förslag till bidragssystem skulle öka detaljstyrningen av skolornas verksamhet, som till exempel när det gäller rekrytering av deltagare och ideella lärare samt vilka kurser som ska erbjudas. Rörelsefolkhögskolorna menar att det är viktigt att de har en frihet att själva utforma sin verksamhet.

Maria Graner, generalsekreterare i Folkbildningsrådet, var inbjuden att kommentera Mats Wingborgs rapport.

Maria Graner inledde med att kort berätta om Folkbildningsrådet och dess verksamhet. Rådets uppgift är att fördela och följa upp statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund. Maria Graner fortsatte med att berätta om processen kring framtagande av det nya bidragssystemet. Förslaget skickades ut på remiss i januari 2016. Remisserna skulle ha behandlats av Folkbildningsrådets styrelse under våren, men styrelsen beslutade att låta processen ta längre tid, inte minst för att få tid att ta hand om de kritiska synpunkter som framförts. Maria Graner berättade att detta bland annat har gett tid för styrelsen att ha ett antal samrådsmöten med medlemsorganisationer under sommaren. Rådets styrelse planerar att ta ett beslut den 5 oktober 2016.

Maria förklarade att bidragssystemen alltid har setts över med viss regelbundenhet.

Folkbildningsrådets styrelse är nu mitt inne i processen med att gå vidare med den kritik som framförts och att hitta lösningar som svarar mot behoven. Maria Graner berättade att vissa ändringar gjordes direkt utifrån remisserna. Styrelsen har till exempel arbetat med att ta fram en bättre definition av ideella ledare. Under hela processen har styrelsen enligt Maria Graner försökt vara lyhörd och lyssnat på de synpunkter som förts fram.

Folkbildningsrådets generalsekreterare höll även med Mats Wingborg om svårigheten i att upprätta en bra balans mellan samhällets krav och folkhögskolan som idé.

Joakim Hjelm från rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation RIO återgav RIOs inställning till förslaget. Joakim menade att Folkbildningsrådets styrelse inte borde fatta beslut på basis av det underlag som finns idag, bland annat eftersom det enligt RIO saknar en tillräcklig konsekvensanalys. Även Joakim betonade betydelsen av rörelsefolkhögskolornas relation till det civila samhället. ”Det civila samhället har en möjlighet som staten eller landstingen inte har, vi har våra medlemmar som vi kan engagera, och det är det civila samhällets styrka. Tar man bort den möjligheten får vi det svårt”.

Ett panelsamtal mellan Mats Winborg, Maria Graner och Joakim Hjelm följdes av många engagerade inlägg och frågor från publiken.

Många i publiken var angelägna om att Folkbildningsrådet skulle ge processen med att ta fram ett nytt bidragssystem mer tid. Lena Hjelm-Wallén, som sitter i styrelsen för PRO:s folkhögskola menade till exempel att processen hittills varit alltför ”sårig och söndrande” och att mer tid skulle göra att det var möjligt att komma fram till ett system som alla skolor skulle vara nöjda med.

Fler menade att styrelsen borde skicka förslaget på återremiss, och i samband med det förtydliga varför förslaget har tagits fram, motiven bakom de föreslagna förändringarna och vilka problem med det nuvarande bidragssystemet som förslaget avser att lösa. Bidragsförslaget måste också ha en tydligare koppling till de fyra syftena med folkhögskolornas verksamhet.

Seminariet arrangerades tillsammans med ABF Stockholm, PRO Folkhögskola, Långholmens folkhögskola, Biskops Arnö Nordens folkhögskola, Kvinnofolkhögskolan, Sunderby folkhögskola, Malmö folkhögskola, Albins folkhögskola, Mo Gård, Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg och Viskadalen, Wendelsbergs folkhögskola och Runö Folkhögskola.

Referat: Sara Dadnahal, statsvetare och praktikant på Arena Idé HT2016

*) Folkhögskolorna som står bakom framtagandet av Mats Wingborgs rapport är PRO Folkhögskola, Långholmens folkhögskola, Biskops Arnö Nordens folkhögskola, Kvinnofolkhögskolan, Sunderby folkhögskola, Malmö folkhögskola, Albins folkhögskola, Mo Gård, Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg och Viskadalen, Wendelsbergs folkhögskola och Runö Folkhögskola.