Systemskiftet – när skolan gick från gemensam till privat

Kommunaliseringen av skolan var inte det systemskifte som ofta hävdas i skoldebatten. Det verkliga systemskiftet skedde efteråt, när Bildtregeringens valfrihetsreformer införde marknadsmekanismer i skolsektorn.

I rapporten Systemskiftet – när skolan gick från gemensam till privat, granskas vad som hände vid kommunaliseringen och den efterföljande privatiseringen av skolan i början av 1990-talet. I motsats till den socialdemokratiska kommunaliseringen av skolan, innebar den borgerliga valfrihetsrevolutionen ett verkligt systemskifte. I rapporten identifieras åtminstone 14 punkter i kommunaliseringen som Bildtregeringen avvecklade eller förändrade.

Den gemensamma nämnaren för de flesta inslagen i Bildtregeringens marknadsstyrda skolpolitik är att de driver fram skillnader mellan skolor och elever. Det fria valet av skola, den fria etableringsrätten för fristående skolor, antagningssystemet av elever, systemet med skolpeng och vinstdrivna aktiebolagsskolor – alla delarna bidrar till att skolsegregationen ökar och får även negativa konsekvenser för bland annat skolresultaten, utbildningskvaliteten och arbetsvillkoren för lärare och skolledare.

Konsekvensen blev att kommunerna förlorade kontrollen över skolan. Den politiska demokratin abdikerade och flyttade makten till marknaden. Grundläggande demokratiska principer om lika behandling av alla kommuninvånare, där alla skulle få tillgång till en likvärdig utbildning av hög kvalitet, omkullkastades.

Händelseförloppet under åren 1990–1992 kan man beskriva som att Göran Persson kommunaliserade skolan och Carl Bildt avkommunaliserade den.

Rapportförfattare: Sten Svensson, fristående skoldebattör och medlem av Nätverket för en likvärdig skola
Redaktör: German Bender, programchef arbetsmarknad, Arena Idé

Rapporten lanserades med en debattartikel i Aftonbladet den 22 mars 2019.

Sten Svenssons har även skrivit en essä i Dagens Arena som bygger på rapporten.