CHEFSEKONOMENS LÄSTIPS 8

Chefsekonomens kommentar

Kören av forskare och policypersoner som lyfter fram investeringar, högre löner och jämnare inkomstfördelningen som den stora utmaningen för att få en stabil återhämtning ökar ständigt. Nyligen sällade sig även Fed-chefen Janet Yellen till denna kör. Själv lyfte jag frågan året efter finanskrisen i en rapport och pekade på att tillgångsinflationen, orsaken till finanskrisen, delvis drivits av att tillgångsaktiva (läs rika) fått en mycket snabbare inkomstutveckling än tillgångarna vuxit. Jag har också skrivit om att förhoppningen att investeringarna skulle öka inte infriats och att huvudresultatet blivit mindre offentliga investeringar istället och en fallande total nivå på investeringarna. I detta lästips adresseras några av dessa frågor, exempelvis om höjda minimilöner är skadliga eller gynnsamma för tillväxten, om att öka investeringarna på lånade medel eller att skatter främjar jämnare inkomstutveckling. Nu när allt fler talking heads linjera in sig kanske politiken också gör det så småningom, för nu är det tyvärr mest prat.

Sandro Scocco, chefsekonom

______________________________________________________________________________

Kinesiska minimilöner höjer tillväxten
2004 infördes en ny lag om minimilön i Kina som höjde minimilönen rejält i flera distrikt. Den årliga löneökningstakten för minimilönerna i städerna ökade från 6,9 % till 15,5 %. Studien finner i enlighet med tidigare forskning, att löneökningarna inte påverkar ekonomin negativt, men att lågpresterande företag skadas av höjd minimilön.
Florian Mayneris, Sandra Poncet
 
IMF trycker på för lånefinansierade infrastrukturprojekt
IMF argumenterar i sin World Economic Outlook,tredje kapitlet för omfattande infrastrukturprojekt. I långvariga lågkonjunkturer med expansiv penningpolitik har lånefinansierade infrastrukturprojekt visat sig ha särskilt positiv effekt på ekonomin. IMF finner att välbehövda, lånefinansierade infrastrukturprojekt ökar efterfrågan på kort sikt, skapar mer konkurrenskraftiga ekonomier och betalar sig själva på lång sikt.
Abdul Abiad, Davide Furceri & Peria Topalova
 
Är ökad tysk arbetslöshet lösningen på krisen i Europa?
Tyskland utmålas allt oftare som en bromskloss för Europa. Kan ökad arbetslöshet i landet leda till en mer öppen attityd gentemot investeringar och stimulanser från statligt håll? Eller är en stagnerad eurozon inget annat än en stagnerad eurozon? Tyskland ser först och främst till sina egna intressen och ökad arbetslöshet i Tyskland behöver inte öka landets vilja att stimulera andras ekonomi.
Wolfgang Münchau
 
Krugman varnar för ett nytt 1937. Är Europa på väg in i skymningen?
Lärdomarna från 30-talskrisen har alltid varit att ekonomiska institutioner bör akta sig för att dra varandra nedåt. Detta har tyvärr ignorerats vilket bidragit till deflationistiska tendenser i USA men framförallt i Europa.  Att dra tillbaka eller inte införa stimulanser i detta skede kan få ödesdigra konsekvenser, vi är inte ute ur recessionen än.
Paul Krugman
 
 
Skulder till utländska borgenärer ökar risken för finansiell kris
Lån till utländska ägare ökar risken för bankkriser medan utländskt ägande har motsatt effekt. Långivare kräver betalning oavsett konjunkturläge och i fallet för osäkra ekonomier i utländsk valuta. Detta lägger en konstant eller växande kostnad när ekonomin krymper vilket agerar åtstramande på ekonomin.
Joseph P. Joyce
 
I krisens spår -Skatter främjar jämlikheten
Hur stater har reagerat på den ekonomiska krisen har haft stor inverkan på huruvida jämlikheten ökat eller minskat. Höjda skatter har lett till ökad jämlikhet och minskade skatter har lett till minskad jämlikhet jämfört med vad vi annars hade förväntat oss. Behovsprövade bidrag (socialbidrag) är dessutom bättre för att öka den ekonomiska jämlikheten än inkomstrelaterade försäkringar (a-kassa).
Thomas Hildebrandt