Fler otrygga jobb och färre fackligt anslutna

I denna rapport presenteras ny statistik som visar att de otrygga jobben ökar på svensk arbetsmarknad.

Rapporten ingår i det tvärfackliga projektet Arbetsliv och inflytande, där Arena Idé under åren 2019-2022 utreder förutsättningarna för fackligt inflytande och organisering på svensk arbetsmarknad.

Läs rapporten (pdf) (OBS! Ny version 6 april 2020)
Läs artikel på DN Debatt (eller omarbetad gratisversion här)
Läs artikel och se seminariet på SVT (1 tim).
Se vårt korta samtal om coronakrisen och otrygga jobb på Youtube.
Lyssna på en podd om rapporten (25 min).
Läs medieomnämnanden längre ner på sidan.

De tidsbegränsade anställningarna har blivit alltmer osäkra, trots att andelen tidsbegränsade anställningar totalt sett har legat någorlunda konstant sedan 2005. Förklaringen är att de tidsbegränsade anställningarna i sin tur består av flera olika typer av anställningar och det är de mest osäkra formerna som har ökat, medan de tryggaste formerna av tidsbegränsade anställningar har minskat.

Med statistik från SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU) för åren 2005–2018 som tagits fram för denna rapport kan vi visa att det skett tydliga förändringar inom gruppen med tidsbegränsade anställningar, som innebär en förskjutning mot allt fler otrygga jobb. Andelen (och antalet) med allmän visstidsanställning (AVA) och olika former av behovsanställningar har ökat markant och utgör idag 60 procent av alla tidsbegränsade anställningar. Åren 2005–2018 ökade andelen med AVA/behovsanställning med 31 procent och antalet är nu drygt 450 000 personer. Under samma period minskade den tryggare tidsbegränsade anställningsformen, vikariat, med 28 procent.

Otrygga jobb gör att färre går med i facket

De alltmer otrygga jobben är sannolikt en av flera faktorer som påverkat den fackliga organisationsgraden negativt. För de olika formerna av tidsbegränsad anställning är den fackliga organisationsgraden lägst bland dem med en AVA/behovsanställning. Att den anställningsformen ökat har lett till en lägre andel fackligt organiserade. Därutöver har den fackliga organisationsgraden fallit bland alla former av tidsbegränsade anställningar.

Förskjutningen mot mer otrygga och osäkra former av tidsbegränsade anställningar har slagit hårdare mot vissa branscher, som vård och omsorg, finansiella tjänster och företagstjänster, utbildning, hotell & restaurang samt handeln. Det har påverkat den fackliga organisationsgraden särskilt negativt inom dessa branscher.

Utomeuropeiskt födda, kvinnor och unga är särskilt drabbade

Det finns en överrepresentation av utrikes födda (i synnerhet födda utanför Europa) i hela gruppen med AVA/behovsanställningar. Under perioden 2005–2018 har dessutom andelen utomeuropeiskt födda med AVA/behovsanställning fördubblats. Det har fått en kraftig negativ effekt för den fackliga organiseringen i denna grupp. Tendensen har förstärkts av att andelen fackligt organiserade av de utomeuropeiskt födda med AVA/behovsanställning dessutom har sjunkit under perioden.

Även kvinnor är överrepresenterade i både tidsbegränsade anställningar i allmänhet och i AVA/behovsanställningar i synnerhet. Det har påverkat den fackliga organisationsgraden i negativ riktning. För både kvinnor och män, i ungefär lika omfattning, har dessutom andelen fackligt organiserade bland dem med AVA/behovsanställningar fallit under perioden 2005–2018.

Vidare är unga arbetstagare kraftigt överrepresenterade bland dem med tidsbegränsade anställningar i allmänhet och bland dem med AVA/behovsanställningar i synnerhet, drygt en tredjedel av alla med denna form av tidsbegränsad anställning är mellan 18 och 24 år. Antalet i detta ålderspann med AVA/behovsanställningar har dessutom ökat under perioden 2005–2018.

Mats Wingborg (rapportförfattare) är författare, journalist och fristående utredare.

German Bender (redaktör) är programchef på Arena Idé och doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm.