Unga och facket

Klyftor i attityder och kunskaper bland gymnasieelever

Rapporten ingår i det tvärfackliga projektet Arbetsliv och inflytande, där Arena Idé under åren 2020-2022 utreder förutsättningarna för fackligt inflytande och organisering på svensk arbetsmarknad.

Denna rapport bygger på en omfattande enkätundersökning om gymnasieelevers attityder till fack och arbetsliv. Utvecklingen över tid analyseras med hjälp av två tidigare omgångar av samma undersökning (2014 och 2010). Resultaten ställs även i relation till en undersökning bland unga yrkesverksamma som genomfördes av YouGov år 2019.

Ungas syn på facket och arbetslivet har en avgörande betydelse för den svenska arbetsmarknaden i allmänhet och fackliga organisationer i synnerhet. Den fackliga organisationsgraden har under lång tid sjunkit på svensk arbetsmarknad, särskilt bland unga. Om löntagarnas inflytande i arbetslivet ska kunna stärkas, är det av yttersta vikt att den utvecklingen bryts och att fler unga väljer att gå med i facket.

Rapporten blottlägger en djup klyfta mellan å ena sidan elever på högskoleförberedande program i storstäder och å andra sidan yrkesprogrammen, särskilt de kvinnliga yrkeseleverna. Tre övergripande mönster framträder:

  1. Gymnasieelever uppfattar i allt mindre utsträckning att skolan förbereder dem för arbetsmarknaden. Minskningen är tydligast bland elever på yrkesprogram och särskilt bland kvinnliga yrkeselever, som också har lägre kunskaper om arbetslivsfrågor.
  2. Elevernas inställning till facket är i huvudsak positiv. Över hälften (55 procent) svarar att de kommer gå med i facket när de börjar jobba och sju av tio elever tror att facket behövs på framtidens arbetsmarknad.
  3. Gymnasisternas attityder till facket följer mönstret hos löntagare i allmänhet. Elever på högskoleförberedande program är, i likhet med gruppen högutbildade tjänstemän, mer benägna att se ett positivt värde i facklig verksamhet. Elever på gymnasiets yrkesprogram är å andra sidan, i likhet med arbetare och lågutbildade, mindre positiva till fack och facklig verksamhet. Negativa attityder är vanligast bland flickor på yrkesprogram.

För dem där en osäker tillvaro på arbetsmarknaden är mest trolig, såsom bland flickor på yrkesprogrammen, förefaller de fackliga frågorna ha låg prioritet, och en hög andel av dessa elever saknar facklig tilltro.

Ungdomar som lämnar gymnasiet med svag anknytning till arbetsmarknaden och bristande kunskaper om facket och arbetslivet är dåligt rustade för att orientera sig bland arbetstillfällen och anställningsformer. De har även svårare att värdera facklig anslutning, a-kassevillkor och arbetsmiljöregler.

Rapportförfattare: Ylva Bergström, docent i utbildningssociologi vid Uppsala universitet och Emil Bertilsson lektor i utbildningssociologi vid Uppsala universitet.

Redaktör: German Bender programchef på Arena Idé, med ansvar för arbetsmarknads- och utbildningspolitik.

 

I media

Debattartikel i Arbetet