Svensk teknikindustris konkurrenskraft har förbättrats

Produktivitetskommissionen visar i en unik analys att den svenska teknikindustrins konkurrenskraft har förbättrats något i förhållande till jämförbara länder sedan mitten av 1990-talet. Inför den avtalsrörelse som väntar visar detta att det inte finns något underliggande konkurrenskraftsproblem för svensk industri.

Under våren intensifieras parterna inom industrins förberedelser inför den avtalsrörelse som senast den 31 mars nästa år ska leda fram till ett nytt lönemärke för svensk arbetsmarknad. En förutsättning för de här förhandlingarna som parterna är överens om är att industrins konkurrenskraft är en central komponent att beakta för att fastställa lönemärkets lämpliga nivå.

– Den analys vi gör baseras på en metod som är väl etablerad bland internationellt ledande forskare, men som ännu inte har nått svensk industri. Analyser bör därför ses som ett sätt att fördjupa kunskapen om och förståelsen för svensk teknikindustris underliggande konkurrenskraft, säger Daniel Lind, forskningsledare för Produktivitetskommissionen.

Metoden går ut på att inkludera all den produktion som krävs för att producera en industriprodukt, oavsett i vilken del av ekonomin eller i vilket land som produktionen sker. På detta sätt inkluderas två centrala aspekter av svensk industris pågående strukturomvandling: globaliseringen och det ökade beroendet av inhemskt levererade tjänster.

– Våra två huvudslutsatser är att teknikindustrins ställning i svensk ekonomi är stark och att dess internationella konkurrenskraft har förbättrats något i förhållande till jämförbara länder mellan 1995 och 2018. I förhållande till Tyskland är konkurrenskraften oförändrad, fortsätter Daniel Lind.

Den här relativt gynnsamma utvecklingen har fortsatt även efter 2018. Inte minst visar arbetsgivarnas analyser att teknikindustrin har utvecklats starkt under pandemiåren.

– Det är positivt att den relativt starka utvecklingen tycks bestå utifrån ett konjunkturellt perspektiv. Men ingen bör luta sig tillbaka. Behovet av klok politik är stort. Det handlar om utbildning och kompetensutveckling, om infrastruktur, energitillgång och tillståndsprocesser, avslutar Daniel Lind.

För mer information, kontakta:

Daniel Lind, forskningsledare, 072-451 04 46

Helena Eitrem, kommunikatör, 073-6541313

Rapporten laddar du ner här.

Produktivitetskommissionen är ett treårigt projekt som finansieras av Facken inom industrin och drivs i samarbete med den partipolitiskt obundna, fackligt finansierade tankesmedjan Arena Idé. Läs mer om Produktivitetskommissionen.