Arbetsliv och inflytande

Ett flerårigt utredningsprojekt om fackligt inflytande och organisering

Sverige hör till de länder i världen där flest löntagare är med i facket. Sju av tio på arbetsmarknaden är med i ett fackförbund och nio av tio omfattas av kollektivavtal. Det är och har varit en styrka för svensk ekonomi och för samhället i stort, något som allt oftare lyfts fram även av internationella organisationer som OECD och IMF. Sverige framhålls ofta som ett mönsterland i det här avseendet, med en konkurrenskraftig ekonomi, relativt små inkomstklyftor, stadiga reallöneökningar och ytterst få arbetsmarknadskonflikter.

Därför är det bekymmersamt att den fackliga organisationsgraden sjunkit kraftigt i Sverige de senaste tjugo åren. Denna och andra frågor som är av grundläggande betydelse för partsmodellen behöver analyseras och diskuteras för att vända utvecklingen och stärka arbetstagarnas inflytande.

Mot denna bakgrund har tankesmedjan Arena Idé initierat det tvärfackliga utredningsprojektet Arbetsliv och inflytande. I projektet ska ett antal underlagsrapporter produceras av oberoende forskare och utredare, med fokus på utmaningar som rör hela arbetsmarknaden och har bred samhällsrelevans. Syftet är både att ta fram ny kunskap och att sprida befintlig kunskap om den svenska partsmodellens styrkor och utmaningar.

Under projektets gång kommer vi att bjuda in företrädare för arbetsgivare och politiska partier för att diskutera hur vi gemensamt kan stärka den svenska modellen så att Sverige står rustat för arbetslivets utmaningar även i framtiden. En viktig princip är att värna maktbalansen mellan arbetstagare och arbetsgivare. Starka arbetsgivare är bra, men den svenska arbetsmarknadsmodellen kräver också starka fack.

Läs mer i artikeln där projektet lanserades.

Projektledare och redaktör för samtliga rapporter: German Bender, utredningschef på Arena Idé och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm.

Rapporter

Rapport 17: Den svenska partsmodellen ur ett nordiskt perspektiv
Författare: Anders Kjellberg, professor vid Lunds universitet. Detta är Arena Idés sjätte årliga flaggskeppsrapport om den svenska arbetsmarknadsmodellen. Som vanligt redovisas nya uppgifter om facklig organisationsgrad och medlemsutveckling. Enligt denna nya statistik (för helåret 2023) är 68 procent av arbetskraften fackligt organiserad, en nedgång med en procentenhet från föregående år. Bland arbetare är 58 procent fackligt anslutna, en nedgång med en procentenhet och bland tjänstemannagrupper är nivån oförändrad på 73 procent. I årets rapport analyseras också den svenska arbetsmarknadsmodellen utifrån ett nordiskt perspektiv, med tillhörande redogörelser for utvecklingen i våra grannländer.

Rapport 16: Stöd vid strejk – regler kring sympatiåtgärder i Norden och Tyskland
Författare: Erik Grahn, doktorand i arbetsrätt vid Uppsala universitet och tidigare jurist vid LO-TCO rättskydd.
I denna rapport granskas regelverken kring sympatiåtgärder i Tyskland och de nordiska länderna. Rapporten visar att det finns relativt få begränsningar och att flera av sympatiåtgärderna som vidtagits under Tesla-konflikten i Sverige hade varit tillåtna även i dessa länder. En viktig slutsats är alltså att det inte föreligger något generellt förbud mot sympatiåtgärder i vare sig Norden eller Tyskland. Däremot finns det stora variationer vad gäller regleringen och begränsningarna av konflikträtten är minst i Sverige.

Rapport 15: De som ser och vi som blir sedda – Dataskydd och integritet som en facklig fråga
Författare: Tobias Sjöqvist, jurist på LO.
AI och algoritmer påverkar arbetslivet i snabb takt och i allt större omfattning. Denna rapport tar sin utgångspunkt i den svenska arbetsrättsliga modellen och analyserar hur dataskyddsförordningens  (GDPR) bestämmelser fungerar på den svenska arbetsmarknaden. Vilka rättigheter har arbetstagare vad gäller de personuppgifter som de alstrar under sin arbetstid? Hur tar arbetstagare och fackföreningar bäst tillvara på de rättigheter som trots allt finns – och vilka ytterligare åtgärder behövs? Tre typfall på anställda i olika branscher används för att belysa tänkbara lösningar på konkreta problem. Rapporten är tänkt att vara ett kunskapsunderlag och en handbok för fackliga organisationer som vill utveckla sitt arbete med dessa frågor.

Rapport 14: Kollektivavtalens täckningsgrad och vita fläckar
Författare: Anders Kjellberg, professor vid Lunds universitet.
Kollektivavtalens täckningsgrad är mycket hög i Sverige. Nästan nio av tio anställda omfattas av kollektivavtal. I denna omfattande rapport presenteras för första gången andelen anställda som täcks av kollektivavtal per bransch och företagsstorlek. Rapporten behandlar också arbetslivskriminalitet och andra typer av på arbetsmarknaden. Slutligen presenteras en lista på 69 förslag mot arbetslivskriminalitet och ohållbara arbetsvillkor, samt för att öka kollektivavtalens täckningsgrad och efterlevnad.

Rapport 13: Den svenska modellen ur ett nordiskt perspektiv
Författare: Anders Kjellberg, professor vid Lunds universitet.
År 2022 minskade den fackliga organisationsgraden från 70 till 69 procent. Nedgången var störst bland arbetare i LO-yrken (62 till 59 procent) och något mindre bland tjänstemän i TCO- och Saco-yrken (74 till 73 procent). Klyftan mellan arbetarnas och tjänstemännens organisationsgrad är därmed större än någonsin tidigare: 14 procentenheter. Utrikes födda arbetare ökade både till antal och som andel av arbetskraften. Samtidigt sjönk deras organisationsgrad snabbare än för inrikes födda i LO-yrken, från 54 till 51 procent. I årets rapport görs även en analys av den svenska arbetsmarknadsmodellen i förhållande till de nordiska länderna. Vidare diskuteras de allt vanligare trepartslösningarna, som det nya huvudavtalet för kompetensutveckling och omställning, införandet av korttidsarbete och överenskommelsen om etableringsjobb.

Rapport 12: Partiellt organiserade parter
Författare: German Bender, utredningschef på Arena Idé och doktorand vid Handelshögskolan.
I denna forskningsrapport analyseras industrinormeringen i svensk lönebildning med hjälp av modern organisationsteori och politisk-ekonomisk forskning. Syftet är att undersöka hur industrinormeringens organisation kan förklara dess legitimitet och stabilitet. Rapporten presenterar dessutom den första organisationsmodellen som gjorts av industrinormeringen. Trots industrinormeringens betydelse för Sveriges ekonomi har det gjorts ytterst få forskningsstudier som beskriver hur lönebildningen går till i praktiken. Rapporten ger vägledning om industrinormeringens styrkor och svagheter. Det är viktigt i ett läge där de inre och yttre spänningarna i svensk lönebildning kan komma att öka, till följd av den snabbt stigande inflationen.

Rapport 11: Generationsskillnader i fackligt medlemskap 1956-2019
Författare: Erik Vestin, fil.dr. i statskunskap, oberoende forskare, och Patrik Vulkan, lektor i sociologi vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet.
Rapporten redovisar en omfattande studie om fackligt medlemskap, med data från 1956 till 2019. Resultaten motbevisar en vanligt förekommande förklaring till den nedåtgående trenden i facklig anslutning, nämligen att unga skulle vara mindre benägna att gå med i facket på grund av individualistiska attityder i allmänhet och mer specifikt en negativ attityd till facket. Studie avfärdar också den vanliga uppfattningen att senare generationer är mer negativa till facket än tidigare generationer. På en fråga om man har förtroende för facket har den yngsta kohorten (födda efter 1990) det största förtroendet av alla vi undersökt – och det har dessutom ökat över tid. Däremot stämmer det att en unga idag tenderar att gå med i facket i lägre grad än yngre i tidigare generationer. Senare generationer når dessutom en lägre platå av facklig organisering, det vill säga att en lägre andel av varje kohort går med under sin livstid.

Rapport 10: Den svenska modellen i en föränderlig värld
Författare: Anders Kjellberg, professor vid Lunds universitet.
Under 2021 steg organisationsgraden för andra året i rad och för tredje året i följd ökade den bland utrikes födda arbetare. I rapporten redovisas och diskuteras förändringarna av den fackliga organisationsgraden för arbetare och tjänstemän, samt i olika länder. Vidare analyseras förändringarna av den svenska partsmodellen under den fortsatta processen fram mot ett nytt huvudavtal och vad det betyder att LO anslutit sig till detta.

Rapport 9: EU:s direktiv om minimilöner – ett hot mot den svenska modellen eller mot EU?
Författare: Carl von Scheele, frilansjournalist.
EU-kommissionens planer på ett minimilönedirektiv beskrivs av de svenska parterna som ett allvarligt ingrepp i den svenska arbetsmarknadsmodellen – och därmed i det fackliga inflytandet. Varför står aktörerna så långt från varandra och hur hamnade vi där vi är idag? I Denna rapport bidrar med viktig kunskap för den som vill förstå den fortsatta processen och vilka konsekvenser den kan tänkas få för Sverige och för EU.

Rapport 8: Distansarbetet efter corona – Tolv förslag för ett bättre arbetsliv
Författare: Mats Wingborg, fristående utredare, och Elvira Liljeröd, projektmedarbetare på Kommunal.
En majoritet av de anställda vill arbeta på distans i viss utsträckning även efter pandemin. Den här rapporten undersöker vad denna omdaning av arbetslivet kan innebära för arbetsmiljö, jämlikhet och facklig organisering. Rapporten presenterar tolv rekommendationer om hur distansarbetet kan bidra till ett bättre arbetsliv, som baseras på intervjuer med fackliga företrädare, fackliga medlemsundersökningar, en internationell utblick och en genomgång av forskning och juridik på området.

Rapport 7: Den svenska modellen 2020: pandemi och nytt huvudavtal
Författare: Anders Kjellberg, professor vid Lunds universitet.
I denna rapport redovisas för första gången ny helårsstatistik till och med 2020 om facklig organisationsgrad, samt medlemssiffror för fackförbund och a-kassor. Rapporten innehåller även en beskrivning och analys av de omvälvande skeendena i den svenska partsmodellen under 2020, som präglades av coronapandemin och förhandlingar om ett nytt huvudavtal.

Rapport 6: Unga och facket. Klyftor i attityder och kunskaper bland gymnasieelever
Författare: Ylva Bergström, docent i utbildningssociologi vid Uppsala universitet, och Emil Bertilsson, lektor i utbildningssociologi vid Uppsala universitet.
Bygger på en omfattande enkätundersökning om gymnasieelevers attityder till fack och arbetsliv. Utvecklingen över tid analyseras med hjälp av två tidigare omgångar av samma undersökning (2014 och 2010). Resultaten ställs även i relation till en undersökning bland unga yrkesverksamma som genomfördes av YouGov år 2019.

Rapport 5: Den svenska modellen i en oviss tid
Författare: Anders Kjellberg, professor vid Lunds universitet.
Omfattande rapport (184 sidor) med bl.a. ny statistik om facklig organisationsgrad, analyser av utvecklingen sedan år 2006, framtidsprognoser till år 2029 och färska siffror över coronakrisens effekter på fackens medlemstal.

Rapport 4: Viljan att förbättra samhället förenar
Författare: David Eklind Kloo, utredare på Handelsanställdas förbund.
Analys av en omfattande enkätundersökning där fackligt organiserade respektive oorganiserade fått beskriva sin arbetssituation liksom hur de ser på samhället.

Rapport 3: Facklig höst i Europa
Författare: Anna Danielsson Öberg och Tommy Öberg, arbetsmarknadsjournalister.
Om tuffa utmaningar från höger och färre medlemmar. Skildringar och analyser av fackets ställning i Sverige, Italien, Tyskland, Österrike, Ungern och Polen och Estland.

Rapport 2: Fler otrygga jobb och färre fackligt anslutna
Författare: Mats Wingborg, fristående utredare.
Analyser av andelen otrygga visstidsjobb på svensk arbetsmarknad de senaste 15 åren, vad som karaktäriserar ett otryggt jobb och hur det hänger ihop med facklig anslutning.

Rapport 1: Den svenska modellen i fara?
Författare: Anders Kjellberg, professor vid Lunds universitet.
Innehåller omfattande ny statistik om facklig organisationsgrad och kollektivavtalstäckning, samt en unik prognos om fackens framtida medlemsutveckling.

Listan uppdateras allt eftersom fler rapporter publiceras.

 

Arena Idés fackliga råd

Till utredningsprojektet knyts ett fristående fackligt råd bestående av tolv fackförbund från LO, TCO och Saco (bland andra fyra av Sveriges fem största), som tillsammans organiserar nästan 1,8 miljoner löntagare.

Rådets roll är att:

  1. Bidra med vägledning och synpunkter på projektets arbete och diskutera de underlagsrapporter som tas fram.
  2. Offentligt signalera bred facklig uppslutning kring frågor som är av grundläggande betydelse för en stark och långsiktigt hållbar partsmodell, genom att delta i utspel/seminarier/konferenser.

Följande fackförbund ingår i Arena Idés fackliga råd (i bokstavsordning):

Rådet är fristående och svarar inte för de underlagsrapporter och förslag som tas fram inom ramen för projektet.